Nyheter
Äventyra inte vården för oss med sällsynta sjukdomar
Det behövs en nationellt samordnad handlingsplan för att möta medicinska och sociala behov hos personer som lever med en sällsynt diagnos, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck, tillsammans med ytterligare fem företrädare för olika patientförbund, på Dagens samhälles debattsida. Debattörerna är kri
Sista pusselbiten på plats i översynen av epilepsivården
Under de senaste två åren har epilepsivården i Sverige varit föremål för genomlysning från flera statliga myndigheter och verk.
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Det går att leva ett bra liv med epilepsi visar forskning utifrån unik data
Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar forskare vid Örebro universitet som studerat vad som hänt med de barn som i början av 60-talet fick sin diagnos. En unik samling data har gjort denna forskning möjlig.
Immuncellskarta hjälper forskare bekämpa autoimmuna sjukdomar
En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar.
INSTÄLLT - Information om rättigheter - Blekinge
Vilka lagar har jag nytta av om jag eller en familjemedlem lever med neurologisk funktionsnedsättning? Hur ansöker jag? Om jag inte är nöjd med ett beslut, vad gör jag?
Skulle MS kunna vara en botbar sjukdom?
Joachim Burman utsågs nyligen till Wallenberg Clinical Fellow av Wallenbergstiftelserna, ett forskarprogram som syftar till att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Nu ska hans forskargrupp skapa nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömninga
Immunterapi som framtida behandling även mot parkinson?
Immunterapi har under senare år revolutionerat vården av patienter med vissa autoimmuna sjuk domar, som till exempel MS och reumatoid artrit (RA). Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom benskörhet och vissa cancerformer. Upptäckten av des
Risker och komplikationer vid epilepsikirurgi undersökta
Kunskap från dessa studier är viktig för information till patienter och närstående innan de tar ställning till operation. I förlängningen kan en realistisk uppfattning om risker vid epilepsikirurgi bidra till att fler patienter med svårbehandlad epilepsi bedöms för detta behandlingsalternativ.
Hedersdoktor som forskar om Parkinsons och Huntingtons sjukdom
Professor Glenda Halliday har sin hemvist vid University of Sydney i Australien. Glenda Halliday är internationellt ledande inom neuropatologi med inriktning på tillstånd som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.
Kent i både DN och Reflex om hantering av sin smärta och inkontinens
Neuromedlemmen Kent Revedal lever med både inkontinens och långvarig neuropatisk smärta sedan olyckan 2010. Han har lärt sig att hantera sina utmaningar och vill energiskt hjälpa andra. Han porträtteras nu i både Reflex Magasin och Dagens Nyheter och Neurofonden bidrar till forskning om smärtorsak.
Livet med parkinson blir film
Filmen "Spring Uje, spring" får premiär på Göteborgs filmfestival. Filmen bygger på artisten Uje Brandelius självbiografiska berättelse om livet, kärleken och sin diagnos Parkinsons sjukdom och den är komikern Henrik Schyfferts regidebut.
Fördröjning av Parkinsondiagnos
Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet har jämfört cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar
Mannen bakom ishinksutmaningen har dött
Pete Frates kämpade mot ALS i fem år. Under de åren gjorde han sjukdomen världskänd och hjälpte till att samla in nästan 200 miljoner euro till välgörenhet. I Sverige resulterade utmaningen i en utdelning på 1 000 000 kronor till Peter Andersens ALS-forskning i Umeå.
Stort Neurofondsbidrag ska bidra till hjärnvänligare arbetsmiljöer
Att skapa så hjärnvänliga arbetsplatser som möjligt för alla som har kognitiva funktionsnedsättningar beroende på neurologiska skador. Det forskar Maria Larsson Lund om på Luleå Tekniska universitet. Hon är professor i arbetsterapi och hennes team tilldelades 400 000 kronor från Neurofonden.