Nyheter
Ny forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom
Karolinska Institutet rapporterar om ett nytt forskningsprojekt där man utvecklar metoder för att ersätta förlorade celler vid Parkinsons sjukdom och därigenom återskapa de motoriska funktioner som påverkas av sjukdomen, snarare än att enbart bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtom.
Elstötar kan bromsa inflammation: ”Hackar nervsystemet”
SVT rapporterar: Genom att hacka kroppens vagusnerv har forskare hittat en slags bromspedal för immunsystemet. Metoden används redan i USA för att behandla reumatism. – Riskerna är låga, allvarliga komplikationer är ovanliga, säger Peder Olofsson, professor i bioelektronisk medicin.
Forskning om fysiken hos personer med cp
Karolinska Institutet forskar hur konditionen kan förbättras för personer med cp som är stillasittande. Till sin hjälp har man Testlabbet K3H i Karlskrona.
Så kan du hantera din inkontinens
Den 6 maj uppmärksammar vi Inkontinensdagen – en påminnelse om hur vanligt men ofta osynligt det är att leva med läckage från urinblåsa och tarm. Inkontinens är vanligt bland neurologiska diagnoser. .I Reflex nr 4, 2019, som hade temat inkontinens, berättar undersköterskan Madeleine Stenius om sina många år av arbete med neurologiska patienter och delar konkreta tips för hur den som lever med inkontinens kan få bättre kontroll, mindre skam och mer frihet i vardagen.
Genombrott för nytt MS-läkemedel
Nytt MS-läkemedel för progressiv sjukdom närmar sig EU-godkännande. Om läkemedlet godkänns av EU-kommissionen blir det den första behandlingen som specifikt riktar sig mot icke-skovvis sekundärprogressiv MS, där det i dagsläget saknas godkända behandlingar.
Vad vet du om stroke? Lyssna på Medicinvetarnas podd
En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller.
Långvarig smärta kopplas till ökad risk för stroke och hjärtinfarkt
Personer med långvarig, spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Det visar en ny internationell forskning från Högskolan Dalarna och Karolinska institutet.
Rapport från FSHD Europes medlemsmöte i Amsterdam
Den 17-19 april representerade undertecknad Neuroförbundet på FSHD Europes medlemsmöte 2026 i Amsterdam. Vi var representanter ifrån 12 länder och 14 patientorganisationer. Under tre dagar skulle vi knyta kontakter och dela erfarenheter, reflektera över framgångar och viktig utveckling inom forskning och läkemedelsutveckling men framför allt se framåt för att forma våra mål, strategier och prioriteringar för det kommande året.
Vill du dela dina erfarenheter? Undersökning för dig som lever med ALS och närstående
Europeiska Referensnätverket (ERN), och dess underavdelning EURO-NMD önskar svar på frågor riktade till patienter med ALS och deras närstående. Syftet är att få en uppfattning av sjukdomsbördan för patienter och anhöriga, men även för att göra europeiska jämförelser mellan länderna.
Mitokondriestörning osynlig orsak till hjärntrötthet
Hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet, skriver doktorn.com.
Generöst anslag från Michael J. Fox Foundation till parkinsonforskning
Professor Andrea Varrone vid Karolinska Institutet tilldelades i slutet av 2025 över 1,4 miljoner USD från Michael J. Fox Foundation för forskning inom Parkinsons sjukdom. Anslaget kommer att användas för att leda en studie som kan föra parkinsonforskningen framåt genom att utvärdera en ny ”tracer” (spårämne) utformad för att avslöja vad som händer i hjärnan när sjukdomen utvecklas.
Kan parkinsonvården bli jämlik?
Att vården och behandlingen av parkinsonpatienter är ojämlik har konstaterats i årtionden. Näst bäst efter att göra vården jämlik, är att stärka patienternas egna kunskap för att åtminstone egenvården ska bli bättre för varje individ. Neurologi i Sverige rapporterar från ett Riksdagsseminarium.
Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom
Idag är Parkinsons sjukdom den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen och minst 6.1 miljoner personer runt om i världen lever med sjukdomen. Sjukdomen har rapporterats vara den snabbast växande neurologiska sjukdomen i världen, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Troligen har även yttre faktorer såsom miljöfaktorer en påverkan på sjukdomsutveckling och den stigande prevalensen.
Fästingvirus bygger om mänskliga celler till rena virusfabriker
Forskare vid Umeå universitet visar med hjälp av avancerad tredimensionell mikroskopi hur fästingvirus förökar sig. Fynden ger ny insikt i hur viruset formas och mognar, kunskap som kan få betydelse för framtida behandlingar mot TBE.
Vad är smouldering MS?
Ett ganska nytt begrepp som gäller multipel skleros har dykt upp med benämningen "smouldering MS". Vi ställde frågan till professor i neurologi, Fredrik Piehl för att få en förklaring. Vad är skillnaden mellan sekundärprogressiv MS och smouldering MS? Eller är det samma sak?