Kvinna som håller händerna framför ansiktet.
Utmattad och tröttare än vanlig trötthet. Hjärntrötthet kan komma snabbt.

Hjärntrötthet eller fatigue

Mental trötthet eller hjärntrötthet som även kallas fatigue är en bekymmersam konsekvens av neurologiska diagnoser, traumatiska skallskador och stroke. Vid fatigue kan även balans, koordination och motorik påverkas tillfälligt.

Hjärntrötthet kännetecknas av en utmattning och orkeslöshet som är kraftigare än vanlig trötthet. Utlösande faktorer kan vara såväl mental som fysisk ansträngning. Men även faktorer som värme, bullriga miljöer, starkt ljus, sömnstörningar och rökning kan påverka.

Hjärntrötthet kan komma mycket snabbt och då är det inte möjligt att fortsätta med pågående aktivitet. Den mentala tröttheten kan också variera mellan olika dagar.

Hjärntrötthet påverkar framförallt förmågan att kunna koncentrera sig, tänka klart och uttrycka sig. Fatigue kan även påverka motoriken tillfälligt, både balans, koordination och styrka i musklerna bli sämre när man är trött. Andra vanliga symtom vid hjärntrötthet är irritabilitet, gråtmildhet, ljud- och ljuskänslighet samt huvudvärk.

Hitta balansen

Ofta behövs en längre återhämtning för att få tillbaka den mentala energin än vid vanlig trötthet. Därför är det bra att minska risken för hjärntrötthet genom en balans mellan aktivitet och vila. Viktigast av allt är att lyssna på kroppen och spara på sin energi. Goda sömnvanor, regelbundna matvanor, kortare vilopauser samt regelbunden fysisk aktivitet är bra sätt att förebygga hjärntrötthet.

Tveka inte att använda hjälpmedel för att spara på energi och på så sätt orka det som är viktigt. Det finns även symtomlindrande läkemedel mot fatigue. Tala med din läkare om dina symtom.

Praktiska råd för att hantera hjärntrötthet

  • Hitta dina egna gränser. Ta reda på vad du orkar och inte orkar.
  • Prioritera. Fundera kring vad du måste göra och vad du vill göra. Välj vad du vill lägga din energi på. Prioritera bort det som inte är nödvändigt.
  • Planera tid för aktivitet och vila. Planera för en vecka i taget. Se till att planera för lugnare dagar mellan aktiviteterna, planera in pauser. Aktiva dagar eller sena kvällar kan följas av lugnare dagar.
  • Avbryt i tid, innan du blir helt utmattad. Lyssna på kroppens signaler när du börjar bli trött. Även om en extra ansträngning ibland inte är farlig.
  • Vila på olika sätt. Vila behöver inte betyda att du sover. Att sova flera gånger under dagen kan leda till att man sover sämre, och är tröttare dagen efter. Korta pauser med aktiv vila kan innebära att ta en nypa frisk luft eller göra en avslappningsövning. Byt miljö en stund och arbetar du kan du använda vilorum om det finns. Det räcker med att vila 10–30 minuter per gång, en till tre gånger per dag.
  • Träna och återhämta energi. Fysisk aktivitet är bra för både hjärnan och kroppen men det innebär inte att du ska träna för hårt. En del gillar yoga, meditation eller tai chi. Andra föredrar en promenad i skogen, lyssna på avslappningsövning, musik eller göra något kreativt. Hitta en aktivitet där du kan återhämta energi och hitta inre balans.
  • Förkorta eventuellt arbetstiden. Orken kanske inte räcker till 40 timmars arbetsvecka, hushållssysslor, tid för fysisk aktivitet och andra fritidsaktiviteter. Deltidssjukskrivning kan vara en möjlighet, diskutera detta med din läkare. Om du har mycket störande ljud på arbetsplatsen, prova att använda öronproppar eller ljudisolerande hörlurar.
  • Se över resvanorna. Att resa kommunalt kan vara stressande, kanske finns det andra sätt att ta sig till arbetet, kanske kan du arbeta hemifrån någon dag i veckan. Lyssna till kroppens signaler. Skjut upp oviktiga aktiviteter till senare om du känner dig trött.
  • Hantera stress. Stress handlar om obalans mellan krav och resurser. Man kan också bli stressad av att bli avbruten och byta fokus när man försöker koncentrera sig på en uppgift. Fundera kring vad som stressar dig och hur du kan du förändra dessa situationer. Om du ändå hamnar i stressade situationer. Be om hjälp – vissa ansträngande uppgifter kanske du måste lämna över till någon annan.
  • Använd hjälpmedel. Hjälpmedel kan användas för att spara energi och optimera fysiska förutsättningar, till exempel en pall att sitta på när du lagar mat. På så vis sparar du energi till annat.
  • Ordna din omgivning. Se till att placera saker som du använder ofta nära dig och saker som du använder mer sällan längre bort. Den här principen fungerar i köket, på arbetsplatsen, i badrummet, klädskåpet och på de flesta andra ställen.

Film om hjärntrötthet

Filmen är framtagen av psykologenheten för neurologi och rehabkliniken inom landstinget i Värmland. Kontaktperson: Audun Lyngstad, Leg.psykolog och specialist i klinisk neuropsykologi.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla