Närbild på armar med händer som har lite stela fingrar och en knuten hand.
Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler, som dessutom kan röra sig på ett svårt eller okontrollerbart sätt. (Modellen på bilden har inte något samband med texten på sidan.)Foto: Peder Björling.

Spasticitet

Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler, som dessutom kan röra sig på ett svårt eller okontrollerbart sätt.

Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga och i kontroll av motorik i dessa sammanhang medför funktionshinder såväl praktiskt som socialt.

Att inte behandla spasticitet kan försämra viktiga funktioner hos individen, möjligheter till rehabilitering minskar och därmed också livskvaliteten. Samtidigt kan det vara viktigt eller till och med nödvändigt att bevara en viss spasticitet för att en person exempelvis ska kunna förflytta sig. I vissa situationer kan också spasticitet vara en larmklocka för livsviktiga tillstånd som måste behandlas. För bästa möjliga livskvalitet krävs rätt behandling och rehabilitering utifrån olika individers behov och förutsättning.

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för ett samhälle där alla har samma möjligheter och rättigheter.

Ge en gåva idag!
 

Relaterade nyheter

2024-02-16

Stöd kampen för jämlik vård i Europa

European Multiple Sclerosis Platform EMSP har tagit fram ett tydligt budskap till beslutsfattare (manifest) för att lyfta behovet av jämlik vård för alla med MS i hela Europa. Stöd kampen och skriv under namninsamlingen (petition) "Kvalitativ tillgång till vård för personer med multipel skleros och neurologiska tillstånd".

Läs mer
2024-01-15

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.

Läs mer
2023-02-01

Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid flera neurologiska diagnoser och symtom

Med funktionell neurokirurgi menas kirurgiska ingrepp på nervsystemet som syftar till att lindra besvär och symtom av neurologiska sjukdomar och tillstånd. Sex forskare skriver i Läkartidningen om senaste nytt kring detta.

Läs mer
2021-11-23

Rehabilitering efter stroke – avgörande för den drabbades framtida liv

Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. -Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer