Polyneuropati

Polyneuropatier ingår i den större gruppen nmd, neuromuskulära sjukdomar. De drabbar perifera nervtrådar som leder impulser till och från ryggmärgen eller hjärnan och som styr muskler eller ta emot känselintryck från huden. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (t ex diabetes). Men lika ofta är orsaken okänd. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid.

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.
Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln. Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år.

Varianter av polyneuropati (neuropatier)

  • GBS (Guillian-Barrés syndrom)
  • AIDP (akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CMT (Charcot-Marie-Tooth)
  • MMN (multifokal motorisk neuropati)
  • SFPN (small-fiber polyneuropathy sk fintrådspolyneuropati)
  • Skellefteåsjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP)

Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, vara åldersbetingad, eller vara symptom på andra icke-identifierbara faktorer. I ungefär 50–80 procent av fallen går det inte att fastställa orsaken till polyneuropatin, den är vad man kalla ideopatisk.

Amerikanska studier visar att 1,5 procent av befolkningen generellt har diagnosen och för personer äldre än 60 år är det drygt 5 procent som har polyneuropati, alltså en av 20 personer.

Forskning om polyneuropati

Beträffande de ärftliga och ideopatiska polyneuropatierna finns idag ingen bot, men forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till ett växande antal ärftliga polyneuropatier. Därmed kan man förhoppningsvis också förstå sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. Då uppstår möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar.

I en studie vid Huddinge sjukhus har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med ideopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobel priset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

I slutet av 2017 publicerades en amerikansk studie med patienter som diagnostiserats med vad som verkar vara autoimmun fintrådspolyneuropati (SFPN, small-fiber polyneuropathy). Forskargruppen fann att dosering av intravenöst immunoglobulin gav smärtlindring och förbättrad nervfunktion för de flesta patienterna, för några så bra att de avbrutit behandlingen. Intravenöst immunoglobulin används huvudsakligen för att behandla andra autoimmuna och inflammatoriska tillstånd. Ytterligare studier behövs för att säkerställa resultatet, då immunmodulatorisk behandling inte är effektivt för alla med SFPN.

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

 

Relaterade nyheter

Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer
2019-11-08

Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren

Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Tore drabbades av ovanliga diagnosen Guillain-Barrés syndrom

Med Antons hjälp kan Tore gå igen. För ett och ett halvt år sedan säckade Tore ihop då han skulle kliva upp ur sängen. Benen bar inte längre. Tore hade drabbats av den ovanliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. All funktion under midjan slogs ut. Trots flera månaders sjukhusvistelse kom han hem och var helt sängliggande, förlamad från midjan och neråt.

Läs mer
1 av 2 får OK
2019-10-28

Nytt läkemedel vid Skelleftesjukan får klarsignal efter prisförhandlingar

NT-rådet rekommenderar en av de två nya genterapierna mot Skelleftesjukan men säger nej till den andra. Tegsedi kan användas vid ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan).

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-08-13

”De Skelleftesjuka kan inte vänta längre”

Nya läkemedel som redan är godkända av det europeiska läkemedelsverket EMA måste skyndsamt implementeras i Sverige, skriver flera debattörer från FAMY i Svenska Dagbladet, Norran med flera dagstidningar.

Läs mer