Polyneuropati

Polyneuropatier ingår i den större gruppen nmd, neuromuskulära sjukdomar. De drabbar perifera nervtrådar som leder impulser till och från ryggmärgen eller hjärnan och som styr muskler eller ta emot känselintryck från huden. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (t ex diabetes). Men lika ofta är orsaken okänd. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid.

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.
Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln. Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år.

Varianter av polyneuropati (neuropatier)

  • GBS (Guillian-Barrés syndrom)
  • AIDP (akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CMT (Charcot-Marie-Tooth)
  • MMN (multifokal motorisk neuropati)
  • SFPN (small-fiber polyneuropathy sk fintrådspolyneuropati)
  • Skellefteåsjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP)
  • Idiopatisk polyneuropati (toxisk, åldersrelaterad eller okänd orsak)

Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, vara åldersbetingad, eller vara symptom på andra icke-identifierbara faktorer. I ungefär 50–80 procent av fallen går det inte att fastställa orsaken till polyneuropatin, den är vad man kalla ideopatisk.

Amerikanska studier visar att 1,5 procent av befolkningen generellt har diagnosen och för personer äldre än 60 år är det drygt 5 procent som har polyneuropati, alltså en av 20 personer.

Forskning om polyneuropati

Beträffande de ärftliga och ideopatiska polyneuropatierna finns idag ingen bot, men forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till ett växande antal ärftliga polyneuropatier. Därmed kan man förhoppningsvis också förstå sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. Då uppstår möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar.

I en studie vid Huddinge sjukhus har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med ideopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobel priset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

I slutet av 2017 publicerades en amerikansk studie med patienter som diagnostiserats med vad som verkar vara autoimmun fintrådspolyneuropati (SFPN, small-fiber polyneuropathy). Forskargruppen fann att dosering av intravenöst immunoglobulin gav smärtlindring och förbättrad nervfunktion för de flesta patienterna, för några så bra att de avbrutit behandlingen. Intravenöst immunoglobulin används huvudsakligen för att behandla andra autoimmuna och inflammatoriska tillstånd. Ytterligare studier behövs för att säkerställa resultatet, då immunmodulatorisk behandling inte är effektivt för alla med SFPN.

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

 

Relaterade nyheter

2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-17

Samlad information om coronaviruset, COVID-19

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, COVID-19. Har du frågor eller funderingar är du varmt välkommen att kommentera i vårt diskussionsforum.

Läs mer

INSTÄLLD - Konferens om polyneuropati i Malmö 16 april

På grund av rådande läge med Corona-viruset ställer Neuro in denna föreläsning om den neurologiska diagnosen polyneuropati. Vi återkommer med nytt datum ev till hösten. Vi hoppas att alla som är intresserade förstår vårt beslut, information till alla som redan har anmält sig kommer att skickas ut.

Läs mer
FAMY
2020-02-17

Akut behov av nytänkande kring läkemedel för Skelleftesjukan

Debatt. I fallet Skelleftesjukan ser vi att det kortsiktigt kommer att behövas en solidarisk finansiering, eller ett särskilt statligt stöd, som kan stärka de två nordliga regionerna där sjukdomen är som mest utbredd. Långsiktigt krävs ett nytänkande och en helt ny samverkan för att komma fram till nya finansieringslösningar.

Läs mer

INSTÄLLD - Anhörigkonferens i Växjö 28 april

På grund av rådande läge med Corona-viruset ställer Neuro in denna föreläsning om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser. Vi återkommer med nytt datum ev till hösten eller våren. Vi hoppas att alla som är intresserade förstår vårt beslut, information till alla som redan har anmält sig kommer

Läs mer
2020-01-31

Läs mer om hur Neuro bidrar till forskning om polyneuropati

Neurostödd försking "Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom. Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln.

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-22

Vaccination mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka

Läs mer
Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer