Kvinna som går och står med stöd av stavar.
Segmentell rörelsesmärta innebär uttalad central smärta i ryggen, som sprider sig bandformigt åt båda sidorna. (Modellen på bilden har inte något samband med texten på sidan.) Foto: Peder Björling.

Segmentell rörelsesmärta

Segmentell rörelsesmärta förkortas SRS och är en undergrupp till långvarig ryggsmärta, där smärttillståndet kan kopplas till förändringar i ett eller flera rörelsesegment,

Ett segment består av två ryggkotor och den disk, de ledband och muskler som ligger emellan. Segmentell betyder att smärtan kan komma från såväl disk som leder, ledband, muskler eller nerver.

Vem får segmentell rörelsesmärta, SRS?

Det finns flera orsaker till SRS. Segment kan skadas vid en olycka. Medfödd överrörlighet i flera leder kan ge smärtor från segmenten.

Det finns också okända anledningar till SRS. Förhoppningsvis kan framtida forskning ge ökad kunskap.

Hur yttrar sig SRS?

Besvären består i uttalad central smärta i ryggen, som sprider sig bandformigt åt båda sidorna. Den kan ibland uppstå plötsligt vid till exempel ett snedsteg, idrottsskada eller vid bilåkning på ojämn väg.

Symtomen kan stråla ut i stjärt, höft, ben och fot. Att sitta eller att stå stilla förvärrar smärtan i ryggen och de utstrålande symtomen.

Läs här om kronisk smärta.

Behandling av SRS

Det finns olika former av smärtstillande läkemedel som kan användas med varierande effekt. Multimodal rehabilitering i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) har en klar effekt på kronisk ländryggssmärta.

För segmentell rörelsesmärta rekommenderas att man börjar med ett bålstabiliserande rehabprogram och multimodal rehabilitering, om det finns tillgängligt. Om förbättring efter en period av sex månader uteblir, kan kirurgi övervägas.

 

 

 

 

Relaterade nyheter

2022-05-05

Efterlängtad lärobok om långvarig smärta

Långvarig smärta. Smärtmedicin vol 2. Emmanuel Bäckryd och Mads U Werner (redaktörer). Boken recenseras i Läkartidningen av Gunilla Brodda Jansen, docent, överläkare, rehabiliteringsmedicin och smärta; medicinsk rådgivare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Läs mer
2022-04-27

När det onda aldrig släpper

Envis värk behandlas ofta nonchalant. Neuroforskning visar att smärtan blir en sjukdom i sig. Hjärnan blir överöst av smärtsignaler och klarar inte längre att filtrera och dämpa. Nya rön tyder även på en inflammation i själva nervsystemet.

Läs mer
2022-04-20

Nostalgiska föremål kan lindra smärta

Nostalgiska föremål och händelser kan lindra smärta genom distraktion, enligt en artikel i Dagens Nyheter som publicerades i påskhelgen. Forskningen om hur hjärnan reagerar på smärta kan ge nya metoder för att förebygga och lindra akut eller långvarig smärta, skriver tidningen.

Läs mer
2022-02-01

Botulinumtoxin: ett gift och ett läkemedel

Pål Stenmark, professor i biokemi vid Stockholms universitet, ser botulinumtoxin – världens farligaste gift – som en legobyggsats han kan förändra så att det får nya funktioner. Ett mål är att få fram nya och effektivare läkemedel, bland annat mot smärta.

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2016-05-10

Dr. Stefan vände Eurovision-Petras smärta till nytt livshopp -94

Det blev ett känslofyllt möte när den ryggskadade TV-programledaren och Neuroförbundsmedlemmen Petra Mede för första gången mötte läkaren Stefan Stråhle igen. För 22 år sedan gav han henne nytt framtidshopp genom sitt mänskliga bemötande. Och nu har hon för andra gången varit programledare för musik

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet