Spända händer i knäet.
Inkontinens är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. (Modellen på bilden har inte något samband med texten på sidan.) Foto: Peder Björling.

Inkontinens

Inkontinens är när man inte kan kontrollera sin urin eller avföring och får besvär av ett ofrivilligt läckage. Inkontinens är inte en neurologisk sjukdom i sig men kan vara en följd av en neurologisk sjukdom eller skada.

Vem får inkontinens?

Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador.

Inkontinens är ett medicinskt, psykologiskt och socialt problem, men ingen vet hur utbrett det är eftersom många aldrig söker hjälp för sina besvär. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Orsakerna till inkontinens varierar och kan ibland vara svåra att hitta. Det kan bero på infektioner eller förändringar i urinblåsan, urinröret eller organ som ligger intill. Urin- och avföringsinkontinens kan också bero på att bäckenets muskler försvagats genom hög ålder, övervikt, graviditet och förlossning samt genomgångna urologiska och/eller gynekologiska operationer.

Urinvägsinfektioner och urinrörskatarr kan orsaka trängningar med eller utan urinläckage hos unga kvinnor. Hos äldre är rubbningar i blåsans nervfunktioner en vanlig orsak. Män kan ha sjukdomar i blåshalskörteln (prostata) och blåsstenar som ligger bakom problemen.

Andra orsaker kan vara biverkningar av vissa läkemedel eller skador på de nerver som styr blås- och tarmtömning. Även miljöbetingade faktorer, som svårigheter att hitta en toalett eller hinna fram till den, påverkar. Inkontinens följer inte med åldrandet, men kan hos äldre ha flera orsaker samtidigt.

Vad händer i nervsystemet vid inkontinens?

Inkontinens är inte en neurologisk sjukdom i sig men kan vara en följd av en neurologisk sjukdom eller skada. 

Miktionsreflexen

Spädbarnets reflexmässiga blåstömning styrs av ryggmärgen. Hos vuxna styrs ryggmärgens reflexer av högre funktioner i hjärnan så att vi kan tömma blåsan vid lämplig tidpunkt. Normal miktionsreflex, kissreflex, går till så att när blåsan fylls på, under lagringsfasen, så är trycket mycket lågt inne blåsan. Vid en viss fyllnadsgrad, cirka 3,5-5 dl, börjar trycket att stiga, och då går nervimpulser till miktionscentrum, alltså kisscentrum som finns i lillhjärnan, och vi går på toaletten. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten av och sfintern, slutmuskeln, öppnas så att man kissar, den så kallade tömningsfasen.

Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i blåsan och högre i urinröret. Om trycket i urinblåsan överstiger trycket i urinröret uppstår urinläckage.

Det finns olika former av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen och står för ungefär 50 procent av sjukdomsfallen. Den beror på att det blir ett otillräckligt sluttryck i urinröret. Trängningsinkontinens står för cirka 22 procent av fallen och beror på ofrivilliga sammandragningar av blåsan. Vid blandinkontinens, cirka 29 procent, ingår både ansträngnings- och trängningsinkontinens.

I massmedia omnämns ofta "överaktiv blåsa". Definitionen på det begreppet är att man kastar vatten mer än 8 gånger per dygn, täta urinträngningar, med eller utan läckage och nokturi, vilket betyder att man går upp och kissar mer än 2 gånger på natten.

Neurologisk inkontinens vid till exempel en ryggmärgsskada ger upphov till en spinal reflexblåsa. Ryggmärgens tömningsreflex tömmer blåsan vid en viss fyllnadsgrad.

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för ett samhälle där alla har samma möjligheter och rättigheter.

Ge en gåva idag!
 

Nyheter om inkontinens

2023-01-31

Viktigt att vården ställer frågor om tömning av blåsa och tarm

Att inte fråga om inkontinens är integritetskränkande, eftersom konsekvenserna kan vara stora för patienten, skriver Neuro tillsammans med andra debattörer från Forum för hjälpmedel vid blås- och tarmdysfunktion.

Läs mer
2022-07-14

När ska man lyfta de tysta symtomen?

En av dem som Neuro träffade under Almedalsveckan i år var MS-sjuksköterskan Anna Cunningham, som arbetar på Centrum för neurologi i Stockholm. Så här säger hon om vad vi behöver göra för att förbättra MS-vården.

Läs mer
2022-03-30

Hjälpmedel vid blås- och tarmdysfunktion på lika villkor

Över en miljon svenskar lever med blås- och tarmdysfunktion. Det finns hjälpmedel som gör att dessa personer kan få en fullt fungerande vardag. Neuro har tillsammans med sju andra organisationer undertecknat en skrivelsen om att upphandlingar behöver genomföras på ett sätt som möjliggör en jämlik tillgång till individuell hjälpmedelsförskrivning.

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer

Webbsändning om blåsa och tarm

Ung med MS bjuder in till en webbsänd paneldiskussion med experter om symtom som berör blåsa och tarm.

Läs mer
2020-12-07

Nu lanseras återanvändbar och miljövänlig tygbinda för lindrig inkontinens

Den återanvändningsbara tygbindan är hudvänliga och lämpar sig för användning under menstruation, lindrig inkontinens eller som ett tilläggsskydd tillsammans med menskopp.

Läs mer
2020-04-03

Stomi problematisk för boende i glesbygd

Många patienter får gå onödigt länge med stomi, alltså en påse på magen för avföring, efter en tarmoperation. Särskilt stora besvär av sin stomi upplever personer som har långt till sjukhuset. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Läs mer
2020-03-23

Designpris till ergonomisk självkateterisering

Intermittent självkateterisering är en metod som används av personer som inte kan tömma urinblåsan helt på vanligt sätt. Sådana problem kan ha olika orsaker, såsom ryggmärgsskada, multipel skleros eller förträngningar i urinröret.

Läs mer
2019-12-17

Kent i både DN och Reflex om hantering av sin smärta och inkontinens

Neurostödd försking Neuromedlemmen Kent Revedal lever med både inkontinens och långvarig neuropatisk smärta sedan olyckan 2010. Han har lärt sig att hantera sina utmaningar och vill energiskt hjälpa andra. Han porträtteras nu i både Reflex Magasin och Dagens Nyheter och Neurofonden bidrar till forskning om smärtorsak.

Läs mer
2019-11-29

Krafttag mot inkontinens ledde till certifikat för kirurgmottagningen i Skellefteå

Kirurgmottagningen på Skellefteå lasarett är den första av sitt slag i Sverige att utnämnas till certifierad inkontinensmottagning. På måndagen fick uroterapeut Jonas Forssander och hans kollegor på kirurgmottagningen motta utmärkelsen.

Läs mer