Nyheter
Nu startar en diagnosgrupp för Hereditär Spastisk Parapares
Under hösten 2024 startar en diagnosspecifik grupp för Hereditär Spastisk Parapares (HSP). Tanken är att utforma ett digitalt nätverk som kan bli värdefullt för Neuroförbundets medlemmar.
Biomarkörer i ryggvätska kan indikera snabb försämring hos ALS-patienter
Patienter med höga nivåer av två biomarkörer i ryggvätska har ökad risk för ett aggressivt sjukdomsförlopp vid ALS, enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Journal of the Neurological Sciences.
Har du FSHD och vill komma i kontakt med andra?
Vad sägs om att skapa ett nätverk för oss som lever med någon typ av FSHD eller våra närstående. Ett bättre kontaktnät mellan oss underlättar informationsspridning av forskningsnyheter.
Positiva effekter av rytm och musik vid rehabilitering
Musikbaserad rörelseterapi, enligt det som kallas Ronnie Gardiner Method, har potential att bidra till rehabiliteringen efter stroke och vid MS och Parkinsons sjukdom. Det visar en kartläggande översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Har du fått TBE (fästingburen hjärninflammation)?
Vi har nu två diagnosstödjare som själva gått igenom allt vad det innebär att få diagnosen TBE. Som medlem hos oss i Neuroförbundet kan du ringa vår stödväxel på 08 677 70 11 och be att få samtala med Sanna Sandberg eller Zanna Lindroth.
Lovande läkemedel nekas patienter med aggressiv ärftlig ALS
Pressmeddelande: ”När det nu äntligen erbjuds ett lovande läkemedel mot en särskilt aggressiv form av ALS, så nekas sjuka personer tillgång. Och det med hänvisning till framtida kostnader”, säger Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet. ”Det är ofattbart cyniskt”.
Ny behandling för patienter med Parkinsons sjukdom ger hopp om ett bättre liv
För drygt ett år sedan opererade Lundaforskare in sju miljoner labbodlade hjärnceller i den första svenska patienten med Parkinsons sjukdom.
Har du MS och vill delta i ett egenvårdsprogram för att förebygga fall?
Deltagare sökes till forskningsstudien ”Färre fall” för personer med MS. Studiens syfte är att utvärdera om ett egenvårdsprogram kan leda till färre fall. Denna del av studien startar i september 2024. Studien genomförs av Karolinska Institutet.
Genombrott för ALS-forskningen
I dagarna har vi kunnat ta del av nyheten om spännande framsteg i ALS forskningen. Det är Peter Andersen överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och hans forskargrupp som rapporterat om sjukdomsförloppet hos en patient med en ärftlig och särskilt aggressiv form av ALS-sjukdom som med hjälp av ny genterapimedicin har bromsats upp.
Ryggmärgsstimulering kan användas om inget annat hjälper
MTP-rådet (Medicintekniska produktrådet) har på uppdrag av regionerna utvärderat produkter för ryggmärgsstimulering, det vill säga elektrisk stimulering av ryggmärgen för att lindra långvarig smärta.
Proteiner kan ge svar på hur MS utvecklar sig
En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling. Skriver Neurologi i Sverige.
Vardagskemikalier kopplade till MS
Forskare vid Case Western Reserve University i USA har upptäckt att kemikalier som används i möbler, hemelektronik, hygienprodukter och desinfektionsmedel kan kopplas till sjukdomar som multipel skleros (MS) och försämrad hjärnhälsa. Skriver Dagens näringsliv.
Cellernas samspel vid MS är nu kartlagt
Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke
Högintensiv träning sex timmar per dag i två veckor, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda effekter bibehölls, visas i en avhandling av Ingela Marklund, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Skriver Neurologi i Sverige i en artikel.
Sällsynt årsrikedom ny utmaning för vården
Drygt hälften av alla sällsynta hälsotillstånd är av neurologisk art. Idag blir många sällsynta diagnosbärare äldre än i tidigare generationer. Det innebär mycket nytt som ska integreras i vården.