Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov. Läs mer om symtom, förlopp och olika varianter av MS.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.

I Sverige lever drygt 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 50 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

.

Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever drygt 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 50 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor. Läs mer om orsaker till MS och att få diagnos vid MS.

De första bromsmedicinerna mot MS kom på 90-talet. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av MS de senaste 20 åren.

Idag finns flera effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen för de flesta som får en tidig diagnos. Bromsmedicinerna fungerar bäst vid skovvis form av MS. Tyvärr har de flesta bromsmedicinerna mycket begränsad effekt när MS har gått över i en sekundärprogressiv fas. MS är fortfarande en obotlig sjukdom, men forskningen gör hela tiden nya framsteg.

Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Diskutera alltid med din neurolog om du har frågor kring din behandling. Läs mer om behandling vid MS.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv MS
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

Viktigt att ingå i det nationella MS-registret

Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.

Stöd forskningen kring MS

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om MS

2023-09-28

Behandling som bör användas oftare vid aktiv MS

En ny Uppsalastudie visar att MS-behandling med cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv MS.

Läs mer
2023-09-06

Ny generations magnetkamera i klinisk drift på KS

Karolinska Universitetssjukhuset har invigt en ny magnetkamera i Huddinge. Det är det första sjukhuset i världen som har en ny generations magnetkamera i klinisk drift. Magnetkameran har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som någonsin använts inom rutinsjukvård.

Läs mer
2023-07-05

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad.

Läs mer
2023-06-19

Därför mår kvinnor med MS bättre när de är gravida

Gravida kvinnor med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare från bland annat Linköping kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.

Läs mer
2023-06-08

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Neurostödd försking Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet