Nyheter
Kommer rätt patienter behandlas?
NT-rådets nya rekommendationer om vilka patienter med SOD1-mutation som är bäst lämpade att få Qalsody bekymrar ALS-forskaren Peter Andersen. Nu är han rädd för att man kommer att behandla fel patienter, de som inte har effekt av medicinen.
Välkommet besked från NT-rådet
NT-rådet har efter en omprövning öppnat upp för användning av ALS läkemedlet tofersen efter individuell bedömning av ett nationellt behandlingsråd.
Europeiska kommissionen har godkänt läkemedel mot migrän
Läkemedlet blir den första CGRP-hämmaren i tablettform inom EU som är godkänd för både akut och förebyggande behandling av episodisk och kronisk migrän.
Patientriksdagens manifest 2026
Inför valet 2026 lanserar Patientriksdagen ett manifest med tre skarpa krav för att stärka svensk hälso- och sjukvård. Den gemensamma uppmaningen till politiken är: Sätt patienten i centrum – på riktigt
Graviditet och narkolepsi – neurofinansierad studie ger lugnande besked
Med stöd från Neuroförbundet och Neurofonden har neurolog och forskare Katharina Fink vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största svenska studien om graviditet och förlossning hos kvinnor med narkolepsi.
Parkinsonpodden Årets Neuroprofil 2026
Parkinsonpodden med journalisten och programledaren Anders Stålhammar har röstats fram av Neuroförbundets medlemmar till Årets Neuroprofil 2026.
Hallå där med Neuroförbundet pratar LSS
I det här avsnittet av Hallå där med Neuroförbundet djupdyker vi i en av de mest avgörande frågorna för många av våra medlemmar: fungerar LSS verkligen lika för alla? Särskilt viktigt är det just idag, på assistansens dag.
Forskning visar vilken behandling som ger effekt vid normaltryckshydrocefalus
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. I dag är shuntoperation den enda etablerade behandlingen, men operationen är förenad med viss risk för komplikationer.
Enkätundersökning om ekonomiska villkor
Just nu genomför Reumatikerförbundet och Neuroförbundet en viktig enkät om medlemmars ekonomiska villkor. Dela dina erfarenheter – dina svar är anonyma och hjälper oss påverka för bättre stöd och tryggare levnadsvillkor.
Neuroförbundet välkomnar förslag till nationell strategi
Socialstyrelsens förslag till nationell strategi och handlingsplan för rehabilitering och habilitering är ett viktigt och efterlängtat steg framåt.
Neuroförbundet välkomnar utredning om behovsbedömningar inom LSS
Regeringen vill se över regelverket för LSS eftersom det är krångligt, utredningar om hjälpbehov upplevs för närgångna. Regeringen menar att regelverket ska vara träffsäkert, rättssäkert, transparent och förutsägbart.
Vad är epilepsi egentligen?
Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska diagnoserna men är egentligen ett paraplybegrepp för många ovanliga tillstånd. Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen hos Medicinvetarna, Karolinska Institutets populärvetenskapliga podcast.
Ny forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom
Karolinska Institutet rapporterar om ett nytt forskningsprojekt där man utvecklar metoder för att ersätta förlorade celler vid Parkinsons sjukdom och därigenom återskapa de motoriska funktioner som påverkas av sjukdomen, snarare än att enbart bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtom.
Elstötar kan bromsa inflammation: ”Hackar nervsystemet”
SVT rapporterar: Genom att hacka kroppens vagusnerv har forskare hittat en slags bromspedal för immunsystemet. Metoden används redan i USA för att behandla reumatism. – Riskerna är låga, allvarliga komplikationer är ovanliga, säger Peder Olofsson, professor i bioelektronisk medicin.
Celler från moderkakan kan dämpa inflammation vid MS
Tack vare stöd från Neurofonden har forskare vid Karolinska Institutet testat en helt ny behandling i en djurmodell av MS. I stället för mediciner använder de celler från moderkakan – så kallade amniotiska epitelceller (AEC) – som kroppen annars kastar bort efter förlossningen.