Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

Det relativt nystartade svenska behandlingsregistret för epilepsi, blir förhoppningsvis också ett sätt att kartlägga dagens vård för att kunna utveckla omvårdnaden och bättre dokumentera och utvärdera insatser, som kan förbättra livssituationen för människor med epilepsi.

Innehållsansvarig: Ingela Wettergrund

 

Relaterade nyheter

2020-11-18

Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan

En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.

Läs mer
2020-11-04

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Läs mer
2020-10-15

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.

Läs mer
2020-09-07

Nu invigs Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård i Göteborg

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och i Sverige har ungefär 65 000 personer sjukdomen varav 11 000 barn. Idag inviger Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård – ett halvår efter öppnandet. Under våren har fokus legat på att skapa digitala

Läs mer
2020-08-27

Epilepsihundar har vi hört om - nu kommer coronahundarna

Snart får flygplatsen i Helsingfors sina första fyrbenta coronaportvakter. Arenan, Operan och olika teatrar är också intresserade av coronahundar. Från finska Social- och hälsovårdsministeriet hälsar man sakta i backarna och vill först utreda om hundar kan och får användas för att spåra det nya viru

Läs mer
2020-08-07

Uppsats om livskvaliteten hos barn med epilepsi

Epilepsi är en neurologisk diagnos där många insjuknar redan som barn. Livskvaliteten hos barn med epilepsi påverkas på olika sätt och det är viktigt för till exempel sjuksköterskor att förstå barnens perspektiv på sin sjukdom och vilka faktorer som har en inverkan på livskvaliteten.

Läs mer
2020-06-10

Epilepsi i arbetslivet

För den som arbetar med epilepsi inom vården är arbetslivsrelaterade frågor vanliga. I boken Epilepsi i arbetslivet (publicerad våren 2020, Studentlitteratur), har författaren Johan Zelano sammanfattat en del vetenskaplig litteratur på området, praktiska råd och relevanta regelverk.

Läs mer
DBS
2020-06-01

Världsberömd fransk neurokirurg blir hedersdoktor i Umeå

Alim-Louis Benabid blir 2020 års hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Professor emeritus Benabid har utvecklat revolutionerande neurokirurgiska behandlingar vid Parkinsons sjukdom som har bidragit till Umeå universitets starka position inom forskning och behandling vid Parkin

Läs mer
2020-04-09

Anfall med epilepsi och gåshud visade sig vara anti-LGI-1-encefalit

Snabb diagnos och terapi kan bota och minska risken för funktionshinder. Fallbeskrivning.

Läs mer
2020-03-06

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi

Läs mer