Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

Det relativt nystartade svenska behandlingsregistret för epilepsi, blir förhoppningsvis också ett sätt att kartlägga dagens vård för att kunna utveckla omvårdnaden och bättre dokumentera och utvärdera insatser, som kan förbättra livssituationen för människor med epilepsi.

Innehållsansvarig: Ingela Wettergrund

 

Relaterade nyheter

2021-05-12

Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Läs mer
2021-05-03

Bedömning av lämpliga förare i Europa kräver översyn

Europeiska länders bedömningar av medicinsk lämplighet för förare kräver omfattande översyn enligt en rapport från Europeiska transportsäkerhetsrådet, ETSC. Studier har visat att specifika medicinska och psykiska tillstånd är viktigare faktorer än ålder när det gäller medicinsk lämplighet att köra.

Läs mer

Seminarietips: Epilepsi - från genfynd till individualiserad terapi

Finska organisationen Folkhälsan bjuder in till svenskspråkigt seminarium om bland annat epilepsi.

Läs mer
2021-03-18

Seminarietips: Hjärnans jonkanaler - måltavlor vid behandling av epilepsi

Se inspelad föreläsning från Linköpings universitet. Spänningsaktiverade jonkanaler i hjärnans nerver ger upphov till elektriska signaler som gör att vi kan röra oss, känna och tänka. Förhöjd elektrisk retbarhet kan leda till epilepsi. Omkring 20 000 personer i Sverige har epilepsi som inte kan behandlas med läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

Läs mer
2021-03-17

Precisare diagnos med analys av hela arvsmassan

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

Läs mer
2021-03-15

En genmutation som kan bidra till att epilepsi uppstår

Mutationer i en specifik gen kan bland annat bidra till att epilepsi uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakt och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan. Det visar en ny studie som leds från Uppsala universitet.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer
2021-02-04

Epilepsidagen 8/2- Så blev Rut befriad från sina epilepsisymtom

Neurostödd försking Rut Bjerhagen har haft regelbundna epilepsianfall sedan två års ålder, men efter midsommarhelgen 2019 opererades hon. Den epilepsidrabbade hjärnvävnaden togs bort och hon har varit symtomfri sedan dess. - Jag har fått ett helt nytt liv och vill som diagnosstödjare, hjälpa medlemmar i Neuro. Se video

Läs mer
2021-02-03

Nya läkemedel mot epilepsi och MS får godkänt i EU

En ny behandling mot svårbehandlad epilepsi var ett av 13 nya läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP rekommenderade för godkännande i EU vid sitt senaste möte.

Läs mer