Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

Det relativt nystartade svenska behandlingsregistret för epilepsi, blir förhoppningsvis också ett sätt att kartlägga dagens vård för att kunna utveckla omvårdnaden och bättre dokumentera och utvärdera insatser, som kan förbättra livssituationen för människor med epilepsi.

Innehållsansvarig: Ingela Wettergrund

 

Relaterade nyheter

2021-09-21

Ljus påverkar fostret i mammans mage

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

Läs mer
2021-09-09

Trots pandemin opererade Epilepsicentrum på Karolinska hela 16 patienter förra året

Det är fler än på något annat sjukhus i landet. Karolinskas epilepsiverksamhet är därmed störst i Sverige, enligt Karolinska universitetssjukhusets inlägg på instagram. Hittills i år har redan fjorton patienter opererats.

Läs mer
2021-05-31

Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige

Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.

Läs mer
2021-05-20

Tusentals personer med epilepsi saknar effektiv behandling

Nästan 13 000 patienter i Sverige lever varje dag med risk för epilepsianfall. Neurologi i Sverige har intervjuat läkaren och forskaren Elinor Ben-Menachem som har ägnat hela sin karriär åt epilepsi och gör sitt yttersta för att fler ska bli anfallsfria.

Läs mer
2021-05-20

Covid-19 och epilepsi

Covid-19-pandemin inneburit påfrestningar för personer med epilepsi och epilepsisjukvården världen över. Försämrad tillgång till sjukvård och läkemedel för epilepsi rapporteras från både Europa och USA. Johan Zelano, överläkare och docent, Neurosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset ger en överblick i senaste numret av Neurologi i Sverige.

Läs mer
2021-05-12

Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Läs mer
2021-05-03

Bedömning av lämpliga förare i Europa kräver översyn

Europeiska länders bedömningar av medicinsk lämplighet för förare kräver omfattande översyn enligt en rapport från Europeiska transportsäkerhetsrådet, ETSC. Studier har visat att specifika medicinska och psykiska tillstånd är viktigare faktorer än ålder när det gäller medicinsk lämplighet att köra.

Läs mer

Seminarietips: Epilepsi - från genfynd till individualiserad terapi

Finska organisationen Folkhälsan bjuder in till svenskspråkigt seminarium om bland annat epilepsi.

Läs mer
2021-03-18

Seminarietips: Hjärnans jonkanaler - måltavlor vid behandling av epilepsi

Se inspelad föreläsning från Linköpings universitet. Spänningsaktiverade jonkanaler i hjärnans nerver ger upphov till elektriska signaler som gör att vi kan röra oss, känna och tänka. Förhöjd elektrisk retbarhet kan leda till epilepsi. Omkring 20 000 personer i Sverige har epilepsi som inte kan behandlas med läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

Läs mer
2021-03-17

Precisare diagnos med analys av hela arvsmassan

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

Läs mer