Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

Det relativt nystartade svenska behandlingsregistret för epilepsi, blir förhoppningsvis också ett sätt att kartlägga dagens vård för att kunna utveckla omvårdnaden och bättre dokumentera och utvärdera insatser, som kan förbättra livssituationen för människor med epilepsi.

Innehållsansvarig: Ingela Wettergrund

 

Relaterade nyheter

2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska Neuroregister

Svenska Neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-02-04

Epilepsidagen 8/2- Så blev Rut befriad från sina epilepsisymtom

Neurostödd försking Rut Bjerhagen har haft regelbundna epilepsianfall sedan två års ålder, men efter midsommarhelgen 2019 opererades hon. Den epilepsidrabbade hjärnvävnaden togs bort och hon har varit symtomfri sedan dess. - Jag har fått ett helt nytt liv och vill som diagnosstödjare, hjälpa medlemmar i Neuro. Se video

Läs mer
2021-02-03

Nya läkemedel mot epilepsi och MS får godkänt i EU

En ny behandling mot svårbehandlad epilepsi var ett av 13 nya läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP rekommenderade för godkännande i EU vid sitt senaste möte.

Läs mer
2021-02-02

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Uppskattningsvis lider cirka sex procent av världens befolkning av neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi, parkinson och kronisk smärta. Med dagens behandlingsmetoder – främst tabletter och injektioner – hamnar läkemedlet även där det inte behövs och kan medföra biverkningar som i vissa fall även skadar patienten.

Läs mer

Internationella epilepsidagen andra måndagen i februari

Internationella epilepsidagen infaller alltid den andra måndagen i februari. Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att få epileptiska anfall. Anfallen skiljer sig åt både vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Läs mer
2021-01-15

Första laserbehandlingen av hjärntumör utförd på Sahlgrenska

Metoden finns i USA sedan drygt tio år tillbaka och på Karolinska Sjukhuset i Stockholm, som också använder sig av tekniken, har ett tiotal patienter hittills behandlats. Den andra operationen på Sahlgrenska gjordes på ett barn med svårbehandlad epilepsi och flera anfall dagligen.

Läs mer
2020-12-22

Epilepsi – en omfattande historia

Redan på 3–400-talet f.Kr. var epilepsia den gängse termen i Grekland för den sjukdom vi än i dag benämner epilepsi. Sjukdomens historia innefattar religiösa, medicinska, etiska och politiska sidor. På 1900-talet sker stora förändringar inom alla dessa områden. Följ med på en medicinhistorisk resa med Anders Cronlund, via tidskriften Neurologi i Sverige.

Läs mer
2020-11-18

Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan

En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.

Läs mer
2020-11-04

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Läs mer