Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativ snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuro delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Tidigare forskningsbidrag från Neuro
Beviljade bidrag för 2019 (ansökan 2018).
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Innehållsansvarig: Jenny Höglund
DN Debatt: ”Stärk medicinsk forskning och utveckling inför nästa hälsokris”
Neuro och 31 andra företrädare för vård, akademi, företag och intresseorganisationer: Sverige är inte anpassat för dagens globala hälsoutmaningar. Sverige kan genom medicinsk forskning och utveckling stå bättre rustade vid nästa hälsokris. Det handlar om att säkerställa forskningskompetens, kunna dela hälso- och vårddata samt öka möjligheten att genomföra patientnära studier i vården.
Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS
Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn.
Digital intervju om forskning kring fatigue och MS
I år uppmärksammar Neuro MS-dagen med en digital intervju om en forskningsstudie för att motverka symtomet fatigue. Det kallas även hjärntrötthet och är ett vanligt symtom för alla som lever med MS - multipel skleros.
"Om det inte hjälper mig, så kanske det hjälper dem efter mig"
Sam Alinski från Örebro levde livet som "skibum" och säsongare innan han bestämde sig för att flytta till Schweiz för att vara nära bergen, men sen drabbades han av sjukdomen MS (multipel skleros).
Digital föreläsning om neuropatisk smärta
Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.