Anhörigstöd

Att vara anhörig eller närstående till en person som drabbats av en neurologisk diagnos - kan vara tufft och utmanande. Samtidigt är det lätt hänt att den anhörige glöms bort.

Med anhörig menar vi både anhöriga och närstående, till exempel partner, förälder, barn, arbetskamrat eller vän. En mycket viktig grupp som ibland blir lite bortglömd. För det är tungt även för den anhörige eller närstående när någon vi står nära drabbas av en neurologisk sjukdom eller skada.

Olika typer av stöd

Anhöriga gör ofta stora vårdinsatser, och kan behöva olika typer av råd och stöd. Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård. 

Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och att få avlösning. När det gäller information kan det handla om allt från kunskap om symtom och behandling av en diagnos till hur man får rätt vård, hjälpmedel eller andra rättigheter tillgodosedda för den som är sjuk.

Indirekt anhörigstöd kan vara trygghetslarm, hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar. Det handlar alltså om att känna till hur den som är sjuk kan få hjälp från samhället för att vardagen ska fungera. Utan att den som är anhörig ska sköta allt.

Läs mer i menyn om Stöd och hjälp i vardagen.

Kommunens skyldigheter

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten