Nyheter
Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke
Med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa går det att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke, enligt en ny studie.
Varningssignalen som löper amok
Smärta är en livsviktig varningssignal. Men när nervsystemet skadas kan kroppen fortsätta att göra ont – trots att varningen inte längre behövs.
Analys av proteiner kan förutsäga svår MS
En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet.
Spännande tider för ALS-forskningen
Caroline Ingres projekt är ett av tre som får mångmiljonbidrag av Neuroförbundet för forskningsprojekt kring ALS. Det här ska projektet leda till.
Mångmiljonbelopp till ALS-forskning
Neuroförbundet delar i år ut rekordstora forskningsbelopp för tre forskningsprojekt om ALS. Anneli Ozanne vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som får bidrag för ett projekt. Detta för att utveckla stödet till familjer där en förälder har ALS. - Vi behöver en mer jämlik vård och förhoppningen är att detta projekt kan vara en del som bidrar till det, säger Anneli Ozanne.
Miljonstöd för att forska om ALS
Grattis Peter Andersen, du får 5,4 miljoner kronor av Neuroförbundet för ett projekt med att forska om ALS!
EUPATI Sverige - utbildning om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik
Är du intresserad av att lära dig mer om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik för att kunna bidra till en god och jämlik hälsa för alla? Då kan EUPATI Sveriges utbildning vara något för dig.
Rekordstort bidrag till ALS-forskning
Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel. - Det är den största summa vi på Neuroförbundet har delat ut och förhoppningen är att bidragen ska kunna förbättra livet för många, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuroförbundet.
Forskningsansökan
Varmt välkommen att söka bidrag till forskning om neurologiska diagnoser. Ansökningsperioden för bidrag som avser forskning under 2024 öppnar 15 augusti 2023. Sista ansökningsdag är 30 september i år för medel till 2024.
Vill du delta i en enkätstudie om funktionsnedsättning och cykling?
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) söker både personer med funktionsnedsättning som cyklar och personer med funktionsnedsättning som inte cyklar.
Det ryktas om att Neuroförbundet fått in en stor gåva genom testamente
Hallå där Fanette Caudron, handläggare av Neuroförbundets forskningsbidrag: Det ryktas om att Neuroförbundet fått in en stor gåva genom testamente – som är öronmärkt för ALS-forskning. Stämmer det?
Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag
Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.
Vill du delta i en ny nationell studie om MG?
DIG-MG är en nationell forskningsstudie för digital registrering av symtom hos patienter med Myasthenia Gravis (MG). Studien genomförs med hjälp av en ring som deltagarna bär.
Vill du delta i forskningsstudie om funktionshinder vid MS?
Göteborgs universitet söker deltagare till forskningsstudie om erfarenheter av funktionshinder för personer med multipel skleros (MS). De söker dig som lever med MS, är minst 18 år som har eller har upplevt funktionshinder. Det är du själv som avgör vad som utgör funktionshinder i ditt liv. Eftersom MS är en sjukdom som kan ge både symtom som är synliga eller osynliga för utomstående. De som deltar får dela sina erfarenheter i enskilda intervjuer, digitalt, fysiskt eller via telefon.
Forskare tror sig ha lösning mot kronisk smärta
Forskare i USA har upptäckt hjärnsignaler som avslöjar hur mycket en person lider av kronisk smärta. Upptäckten är ett viktigt steg i att kunna behandla miljontals människor som drabbas av vad som även kallas en ”tyst epidemi”.