Nyheter
Första genterapibehandlingen mot diagnosen SMA typ 1 nu EU-godkänd
Den 27 maj kom nyheten att den första genterapibehandlingen mot den neurologiska diagnosen spinal muskelatrofi, SMA typ 1, har blivit EU-godkänd. Enligt neurologen Thomas Sejersen vid Karolinska Institutet, kan den bli aktuell för svenska patienter inom ett halvår. Färre än tio barn föds här årligen
Anna Norlander forskar om fatigue efter stroke
Anna Norlander är fysioterapeut och forskar på fatigue, hjärntrötthet, efter stroke vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet. Under 2019 fick hennes team stöd från Neuro för sin viktiga forskning.
Neurostödd forskning: balansträning bra för rörelser vid Parkinson
En forskningsstudie med stöd från Neurofonden 2018, visar nu att fokuserad ”högutmanande” balansträning för personer med mild till måttlig grad av Parkinsons sjukdom, ger en förbättring i balansförmåga och gångförmåga hos personer i träningsgruppen. Det kan göra evidensbaserad fysioterapi aktuell.
Neuro gav till forskning om hur Huntington skadar hjärnans infocentrum
År 2011 fick överläkare Åsa Peterséns forskargrupp på Huntingtoncentrum vid Lunds universitet ett stipendium på 500 000 kronor från Neurofonden. "Ett mycket betydelsefullt och generöst bidrag, som vi använt för att studera hur ”informationscentrumet” hypotalamus i hjärnan påverkas vid Huntington".
Så prioriterade styrelsen för Neurofonden forskningsutdelningarna 2020
Neurofonden delar årligen ut mycket pengar till forskning inom neurologi. Det handlar om sjukdomar och förvärvade skador, som har med hjärnan och nervsystemet att göra. Neurofonden har en forskningskommitté bestående av personer inom vårdprofessionen och här är några exempel på utdelningarna 2020:
Neurofonden stödjer 7Tesla-forskning mot epilepsi
Neurofonden stödjer forskning inom neurologi och ett projekt som fått stöd handlar om möjligheterna med så kallad 7Tesla-magnetkamera. En ny magnetkamerateknik som högre magnetfältsstyrka som ger betydligt skarpare och mer detaljerade bilder. Detta kan ha betydelse för hjärnoperationer och det
Epilepsidagen: Rut 2.0 uppgraderad genom kirurgi mot epilepsin
Världsepilepsidagen 10/2: "Jag har genom hjärnkirurgin mot min epilepsi blivit uppgraderad från Rut 1.0 till Rut 2.0 och fått helt nya möjligheter i livet. Jag är oerhört tacksam och nu utan rädsla för ett anfall när som helst. Fantastiskt", säger språkläraren och diagnosstödjaren Rut Bjerhagen.
Så bidrar Neuro till Parkinsonforskning
Parkinson ger karaktäristiska motoriska symptom som långsamma rörelser, muskelstelhet, skakningar och nedsatt balans.
MS-forskningen som får stöd av Neuro
Tack vare gåvor kan Neuro stödja MS-forskning - för att den som drabbas av MS ska få bästa möjliga förutsättningar och för att det i framtiden ska vara lättare att tidigt förebygga och behandla.
Läs mer om hur Neuro bidrar till strokeforskning
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt
Läs mer om hur Neuro bidrar till forskning om polyneuropati
"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.
Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln.
Läs mer om projekt inom epilepsiforskning som får stöd av Neuro
Neuro stöttar flera forskningsprojekt inom epilepsi.
Immuncellskarta hjälper forskare bekämpa autoimmuna sjukdomar
En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar.
Stort Neurofondsbidrag ska bidra till hjärnvänligare arbetsmiljöer
Att skapa så hjärnvänliga arbetsplatser som möjligt för alla som har kognitiva funktionsnedsättningar beroende på neurologiska skador. Det forskar Maria Larsson Lund om på Luleå Tekniska universitet. Hon är professor i arbetsterapi och hennes team tilldelades 400 000 kronor från Neurofonden.
5,2 miljoner till forskning om behandling av ms
Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.
Humanioraforskning om multipel skleros
Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Vetenskapsmiljoner bland annat till als-forskning i Umeå
Umeå universitet håller sig väl framme i Vetenskapsrådets årliga tilldelning av medel till forskning om medicin och hälsa.
Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag
Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta.
-Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren
Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta
Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få
Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel
Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.
Ökad kunskap om als olika varianter ger ökat hopp om fler behandlingar
När det hittills enda bromsläkemedlet mot als blev godkänt på 90-talet var det en sensation. Då trodde man att det var en sjukdom. Idag vet man att det finns minst 37 olika varianter av als, beroende på patienternas genetik. Nu verkar det som om det finns nytt hopp om fler läkemedel i framtiden.
Uppsala med i internationell studie för bättre afasi-rehabilitering
Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i en stor internationell studie om rehabiliteringen för patienter som tappat talet, fått afasi efter en stroke. Effekten av olika behandlingar ska studeras för bättre rehabilitering. Få patienter får afasirehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjernerna
Nobelpriset i medicin till trio för cellers anpassning av syretillgång
De tre forskarna; William G. Kaelin, Jr Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza får Nobelpriset i Medicin 2019 för upptäckten hur kroppens celler anpassar sig efter tillgången till syre. Behandlingsmässigt är det cancerdiagnoser som kan dra nytta av kunskapen men också andra, som t.ex. stroke.
Neuros forskningskommittés ordförande på Världs-ms-kongressen Ectrims
I dagarna hålls Ectrims i Stockholm, en kongress som samlar 10 000 personer inom vårdinstitutioner runt om i Världen, som arbetar med diagnosen multipel skleros, ms. Neuros forskningskommittés ordförande neurologläkaren Fredrik Piehl föreläser. Se videointervjun!
Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska
Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.