Tecknad bild på hjärna, ryggmärg och nerver
Ryggmärgen förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet. Dessutom är ryggmärgen en viktig omkopplingsstation för reflexer.

Ryggmärgsskador

Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.

När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.

Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett sk ryggmärgsbråck.

Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. 

Forskning

Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.

När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.

På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-05-03

Tillgänglighet i bostaden nyckeln till delaktigt liv

Att kunna sköta sin hygien, laga en bit mat och råda sig själv i sitt hem är exempel på delaktighet. Men hur enkelt är det att vara delaktig hemma för den som är äldre och lever med ryggmärgsskada? I sin avhandling belyser arbetsterapeuten och forskaren Lizette Norin vikten av tillgänglighet i bostaden.

Läs mer
2019-04-15

Vård för ryggmärgsskadade kan bli nationell högspecialiserad vård

Ett nytt område föreslås bli nationell högspecialiserad vård – vården för ryggmärgsskadade. Detta förslag går nu på remiss. Samtidigt har en lista tagits fram med fler än 250 nya förslag till vad som skulle kunna bli nationell högspecialiserad vård. Bland dessa ska nu sållas ut vilka områden som kan

Läs mer
2019-02-20

Kämpar för att ryggmärgsskadevården ska centraliseras i Sverige

Rehabiliteringsläkaren och professorn i medicinsk vetenskap Claes Hultlings vision om centralisering av rehabiliteringskliniker specialiserade på ryggmärgsskadade, är nu på väg att slå igenom även i Sverige. Lyssna på poddintervjun med Claes.

Läs mer
2019-01-29

Ny metod kan diagnostisera hjärntrötthet

Det går att hitta och objektivt ställa diagnos på trötthet (fatigue/hjärntrötthet) efter skallskada visar en avhandling från Umeå universitet.

Läs mer