Tecknad bild på hjärna, ryggmärg och nerver
Ryggmärgen förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet. Dessutom är ryggmärgen en viktig omkopplingsstation för reflexer.

Ryggmärgsskador

Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.

När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.

Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett sk ryggmärgsbråck.

Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. 

Forskning

Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.

När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.

På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

2020-06-09

Få svar på dina frågor om covid-19 och neurologisk sjukdom

Inspelad föreläsning med Charlotte Dahle, neurolog och immunolog. Socialstyrelsen bedömer att personer med vissa neurologiska och neuromuskulära sjukdomar löper risk för ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i coronavirus/covid-19.

Läs mer
2020-05-28

Samlad information om coronaviruset, covid-19 - för flera diagnoser

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, covid-19. Förutom generella råd från olika myndigheter finns vägledning som gäller MS, MG, LEMS, NMD, ryggmärgsskadade, stroke och SMA. Genvägar finns i artikeln här, listan kompletteras löpande.

Läs mer
2020-05-26

Psykosläkemedel kan bli räddning vid hjärn- och ryggmärgsskada

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att behandling med trifluoperazine (TFP) – som traditionellt använts för att behandla patienter med schizofreni och andra psykiska sjukdomar – kan reducera svullnaden efter hjärn- och ryggmärgsskador.

Läs mer

Livesänds: Corona, covid-19 och ryggmärgsskada

Professor Richard Levi, Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping, håller ett anförande om corona och ryggmärgsskada. Därefter svarar han på inskickade frågor.

Läs mer
2020-04-17

Neuroordförande välkomnar Socialstyrelsens riskgrupps-identifiering

Nu har Socialstyrelsen identifierat vilka grupper som kan klassas som riskgrupper och som behöver ett särskilt skydd mot att smittas mot virussjukdomen covid 19. För Neuros medlemmar handlar det bland annat om; neuromuskulära diagnoser som ALS plus MS och Parkinson. 23 april kom även ett förtydligan

Läs mer