Tecknad bild på hjärna, ryggmärg och nerver
Ryggmärgen förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet. Dessutom är ryggmärgen en viktig omkopplingsstation för reflexer.

Ryggmärgsskador

Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.

När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.

Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.

Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. 

Forskning

Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.

När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.

På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Nyheter om ryggmärgsskada

2023-01-04

Xiaolei Hu utvecklar den neurologiska vården med sin forskning

I 11 år har Xiaolei Hu jobbat som forskare och läkare på neurorehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Där rehabiliterar hon och hennes kollegor patienter med stroke, ryggmärgsskada, traumatisk hjärnskada och övriga neurologiska sjukdomar.

Läs mer
2022-11-30

Mest prioriterade forskningsfrågorna om ryggmärgsskador

Hur kan problem med andningen förebyggas för personer som lever med ryggmärgsskada? Hur bör mag- och tarmbesvär behandlas? Och vilket stöd behöver närstående? Det är några av de prioriterade forskningsfrågor som Ryggmärgscentrum Göteborg vid Göteborgs universitet nu har identifierat.

Läs mer
2022-11-20

Lusten ser inga hinder

Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.

Läs mer
2022-11-18

Ny avhandling om vuxna som lever med ryggmärgsbråck

Neurostödd försking Martina Bendt är doktorand vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska institutet. Hon har forskat om vuxna personer som lever med ryggmärgsbråck.

Läs mer
2022-11-02

Har studerat 109 graviditeter hos kvinnor med ryggmärgsskada i Sverige

Aktuell forskning från Region Värmland visar att det som regel går bra för mor och barn i samband med graviditet hos ryggmärgsskadade. Skillnaden jämfört med normalbefolkningen är i de flesta fall marginell.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet