Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Vad vet du om stroke? Lyssna på Medicinvetarnas podd
En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller.
Långvarig smärta kopplas till ökad risk för stroke och hjärtinfarkt
Personer med långvarig, spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Det visar en ny internationell forskning från Högskolan Dalarna och Karolinska institutet.
Mitokondriestörning osynlig orsak till hjärntrötthet
Hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet, skriver doktorn.com.
Furuhöjdens ambition med rehabilitering som håller
Rehabilitering handlar om att ge verktyg för att komma hem. Ingen ska känna sig utslängd med hjälpmedel och oklara instruktioner. Vår funktion är att skapa trygghet och självständighet, säger Lina Hasselgren, verksamhetschef i en intervju med Neurologi i Sverige.
Inför hjärntrötthet som ett eget syndrom
Det är dags att vi ser hjärntrötthet som ett självständigt syndrom med behov av specifik utredning och behandling. Skriver Lars Rönnbäck professor emeritus, f d överläkare, neurologi och Birgitta Johansson docent, f d neuropsykolog, i en debattartikel i Läkartidningen.
Forskning om rehabilitering efter stroke
Inspelning med Sofie Andersson fysioterapeut och forskare vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg och Margit Alt Murphy, fysioterapeut och forskare. De ger oss en inblick i hur ny teknik kan användas för att mäta och förstå rörelser i den drabbade kroppshalvan – och hur det kan göra skillnad i rehabiliteringen.
Framgångsrik forskning kring ärftliga risker för åderförkalkning
Svenska forskare har kartlagt genvarianter som ökar risken för åderförkalkning, som även har den medicinska benämningen ateroskleros. Med tidigare upptäckt av åderförkalkning är målet att kunna ge bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Ny märkning för lätthanterliga produkter
Reumatikerförbundet lanserar en produktmärkning för förpackningar och produkter som testats och certifierats som Easy to use.
Videostöd i ambulans kan rädda strokepatienter
Om ambulanspersonal kan konsultera en strokespecialist via videolänk före transport kan liv räddas och bestående skador förhindras, visar en ny studie.
Så hjälper musik stroke- och parkinsonpatienter
Rytm och musik ger positiva effekter för strokepatienter och andra neurodiagnoser som Parkinsons sjukdom. Det visar en ny översiktsstudie från Göteborgs universitet.