Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Relaterade nyheter

2021-09-21

Teknik kan komplettera gångrehabilitering efter stroke

Teknologiska innovationer möjliggör utvärdering av gångförmåga i detalj och kan intensifiera gångrehabilitering efter stroke, visar en ny avhandling. Men det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla för att optimera såväl utvärdering som rehabilitering av gångförmåga utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar.

Läs mer
2021-09-09

Screening minskar risk för stroke

En stor svensk studie visar att nationell screening för förmaksflimmer vid 75–76 års ålder tydligt skulle minska risken för allvarlig blödning, stroke och död. Men hälften av de som erbjöds screening i studien deltog inte. Forskarna vill nu undersöka hur en bred satsning skulle kunna nå ännu fler.

Läs mer
2021-08-31

Strokesnack sista måndagen i månaden

Sista måndagen i månaden kl 14-15.30 samlas ett gäng Neuromedlemmar via skärmen. Det som förenar dem är att de alla har drabbats av stroke. I gruppen får de möjlighet att prata med andra som har förståelse. Förståelse för situationer, känslor och tankar.

Läs mer
2021-08-27

Filippa, 16, fick en stroke

Mitt framför ögonen på sin mamma kände 16-åriga Filippa att något plötsligt hände med henne. Hon tappade talet och kunde inte kontrollera sin vänsterarm. Senare visade det sig att hon hade fått en hjärnblödning som berodde på ett medfött hjärtfel.

Läs mer
2021-08-27

Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?

Karolinska Institutet söker deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).

Läs mer
2021-08-25

Enkel senförflyttning kan ge ökad funktion vid droppfot efter stroke

Droppfot är ett vanligt symtom vid ett stort antal tillstånd i den neuromuskulära rörelseapparaten och innebär att förmågan att lyfta upp foten är nedsatt eller obefintlig. Ett symtom som kan medför stora bekymmer för den som drabbats.

Läs mer
2021-08-13

Brist på neurologer i 14 regioner

Det fattas neurologer i mer än hälften av landets regioner, enligt en granskning som nyhetsbyrån TT gjort.

Läs mer

Föreläsning om tal, språk och kommunikation efter stroke

Kan intensiv träning med bilder hjälpa personer att kommunicera efter en hjärnskada? Sambi-projektet ”Att samtala med bilder” bjuder in till en intressant digital föreläsning med logopeden Ellika Schalling om tal, språk och kommunikation efter stroke.

Läs mer
2021-05-31

Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige

Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.

Läs mer
2021-05-05

Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke

Personer med tjänstemannayrken verkar oftare återgå i arbete efter en stroke än personer med arbetaryrken. Kunskap saknas om hur övriga arbetsrelaterade faktorer påverkar återgången.

Läs mer