Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Relaterade nyheter

2021-02-26

Kamprads stiftelse bidrar till strokeforskningen

Familjen Kamprads stiftelse delar i år ut sammanlagt 164 miljoner kronor till forskning som syftar till att förbättra äldres livskvalitet. Stiftelsens styrelse beslutade i år att förstärka utdelningsbeloppet till svensk äldreforskning om bland annat läkemedel, minskad ensamhet, pension, rehabilitering, sömn, tillgänglighet i hemmet, träning, välfärdsteknik, anhörigstöd, stroke, hjärtsjukdom och demens.

Läs mer
2021-02-24

Digitala verktyg räddar hjärnan vid stroke

Tiden mellan ankomst till sjukhus och start av propplösande behandling vid stroke har snudd på halverats i Karlstad med en ny app. Vid behandling av stroke är varje minut värdefull.

Läs mer
2021-02-19

Genvariant hos släkt tros orsaka stroke

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha identifierat en genvariant som kan orsaka småkärlssjukdom i hjärnan och stroke.

Läs mer
2021-02-19

Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter

Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.

Läs mer
2021-02-16

För få kvinnor i strokestudier ett problem

För att hitta effektiva behandlingsmetoder när det gäller stroke är det viktigt att kliniska studier utförs på både män och kvinnor. Men kvinnor är underrepresenterade. En av orsakerna kan vara för lågt satt åldersgräns på försökspersoner enligt Vetenskapsradions nyheter.

Läs mer
2021-02-08

Ett stort ansvar

En ny diagnos – Stroke har tillkommit i listan på neurologiska diagnoser. Det är bra att denna grupp har uppmärksammats. Däremot av den gamla skrivningen: neurologiska och neuromuskulära diagnoser med nedsatt andning, kvarstår endast neuromuskulära diagnoser, vilket vi är starkt kritiska till!

Läs mer
2021-01-29

Vill du delta i en forskningsstudie om ett nytt rehabiliteringsprogram via telehälsa?

Är du intresserad av att delta i en forskningsstudie om ett nytt rehabiliteringsprogram för träning och fysisk aktivitet via telehälsa? Vid Karolinska institutet bedrivs ett projekt där forskarna utvecklar och utvärderar rehabilitering via telehälsa för personer som drabbats av stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

Läs mer
2021-01-25

Så stöder Neuro forskning om stroke

Tack vare gåvor från allmänheten och företag kan Neuro varje år bidra till viktig forskning om stroke. Neuro försöker i hög utsträckning finansiera projekt som gör skillnad för patienten inom dess livstid.

Läs mer
2021-01-22

Botoxskador kan ge misstanke om stroke, MG eller ALS

Det har blivit allt vanligare att använda nervgiftet botox mot rynkor. Men skönhetsbehandlingarna kan ge tillfälliga komplikationer som misstas för stroke, ALS eller MG. – Patienterna riskerar att få fel diagnos och aggressiv behandling, säger Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet till svt.

Läs mer
2021-01-21

Vill du delta i en internationell studie om fysisk aktivitet vid stroke?

Nu har du möjlighet att delta i en internationell studie om mätning och utvärdering av fysisk aktivitet vid stroke. Det är en enkätstudie (tyvärr bara på engelska) där forskarna är intresserade att komma i kontakt med personer som drabbats av stroke, och deras anhöriga, för att få deras bild av vad som är viktigt gällande fysisk aktivitet.

Läs mer