Rehabilitering

Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra mediciner, för andra inte.

Med rätt rehabilitering skapas förutsättningar att återfå så mycket som möjligt av förmågor och funktioner som fanns före sjukdomen eller skadan. Rehabilitering är också viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har. 

Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer. 

Individuell rehabiliteringsplan

När din delaktighet i arbetslivet och aktiviteter i det sociala livet begränsas av din sjukdom eller skada, då är rehabilitering en väg tillbaka. Första steget är att du begär en rehabiliteringsbedömning. Nästa steg är att en individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med din läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.

Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras. 

Olika former av rehabilitering

Rehabilitering kan drivas i såväl öppenvård som slutenvård. De som arbetar med rehabilitering är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder men även kuratorer och neuropsykologer. Dessa arbetar tillsammans i team med dig som är patient.

Rehabilitering i öppenvård

Om du behöver rehabilitering kan du kontakta en rehabiliteringsmottagning direkt för att få råd och stöd. För att träffa en fysioterapeut eller arbetsterapeut behövs oftast ingen remiss. Men det kan vara olika regler i olika landsting.

Rehabilitering i slutenvård

Om insatserna inom öppenvård inte räcker till kan du få specialiserad rehabilitering i slutenvård. Det kan gälla dig som har en kronisk neurologisk sjukdom.

För att få specialiserad rehabilitering behövs en remiss från din läkare.

Inneliggande sammanhållen rehabilitering innebär 2–4 veckor där du helt kan fokusera på dig själv och din träning. Man kartlägger vilka behov, resurser och aktivitetsmöjligheter du har. Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan med tydliga mål för dig under din period på rehabiliteringsanläggningen.

I en del landsting/regioner kan du själv få välja mottagning/anläggning för din rehabilitering. I Sverige finns exempelvis Valjeviken i Sölvesborg, Neurorehab i Sävar utanför Umeå, FrykCenter i Värmland, Rehabcenter Treklöverhemmet utanför Göteborg. 

Tyvärr tvingades Humlegården i Sigtuna lägga ned sin verksamhet i maj 2020 på grund av för få patienter och den pågående coronapandemin. 

Klimatrehab på Teneriffa

För rehabilitering i varmt klimat med neurologisk kompetens finns exempelvis Vintersol på Teneriffa. 

Rehabrapporten 2018

Sverige

 

Relaterade nyheter

Internationella Fysioterapins dag

Den 8:e september varje år uppmärksammas den internationella fysioterapidagen.

Läs mer
2021-05-17

Hjälpmedel är på väg att bli en klassfråga

Neuro skriver tillsammans med 29 andra förbund på Aftonbladet debatt: Att spara in på en redan utsatt grupp slår hårt. I Sverige uppskattas över en miljon människor leva med funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Tack vare snabba tekniska landvinningar kan allt fler funktionsnedsättningar kompenseras med hjälpmedel. Det främjar jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället. Men nu är hjälpmedel på väg att bli en klassfråga.

Läs mer
42 rum
2021-05-07

Humlegården till salu för 85 miljoner

Valjeviken som drev rehabilitering för personer med neuroskador i Humlegården lade ner verksamheten och nu är fastigheten till salu för 85 miljoner kronor.

Läs mer
2021-04-27

Utmaning få politiker att förstå idéburna verksamheter som Valjeviken

Intervju med Daniel Unnerbäck, stiftelsechef på Valjeviken. Valjeviken är en idéburen verksamhet på tre ben ─ folkhögskola, rehabverksamhet och vårdcentral under ett och samma tak. Stiftelsechef Daniel Unnerbäck berättar om de utmaningar som de brottas med och hotet som folkhögskolan står inför idag.

Läs mer

Tips: Dans för Parkinson - digitalklass på zoom

Dans för Parkinson. Att rörelse är bra för människor med Parkinsons sjukdom, det vet vi. Att dans handlar om rörelse det vet vi också. Dansen ger också rytm, styrka, mjukhet, balans och framför allt GLÄDJE och gemenskap. Anmäl dig via Studiefrämjandet. Anhörig får också gärna delta i kursen.

Läs mer
2021-03-23

Uppdaterad lärobok i neurologi

Professor Sten Fredriksson recenserar den nya läroboken om neurologi: "En hel del har ändrats sedan 2012 års upplaga. Intressant nog har bokens omfattning minskat något i sidantal efter en tidigare expanderande trend. Hur är det möjligt? Jo, redaktörerna har rensat bort flera kapitel (akut neurologi, hypotalamo-hypofysära sjukdomstillstånd, neuropatisk smärta, cerebral pares och synpunkter på åldrandets neurologi)."

Läs mer
2021-03-05

Ökande intresse för neurologi - men fortsatt brist på neurologer

Svenska Neurologföreningen har ungefär 430 medlemmar. 2015 saknades runt 100 specialister och idag uppskattar man att motsvarande siffra är cirka 150. De senaste fem åren har det gått både framåt och bakåt. Intresset för neurologi är stort och det är lätt att rekrytera ST-läkare. Dock är den medicinska utvecklingen inom specialiteten snabbare än vad kompetensförsörjningen hinner med.

Läs mer
2021-02-25

Därför är det landsomfattande föreningslivet i Neuro så viktigt

Välkommen till det nya året. Se och lyssna till Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck som minns 2020 och blickar fram emot 2021.

Läs mer
2020-12-23

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder. Forskaren Yvonne Freund-Levi vid Örebro universitet har fått drygt en miljon kronor från Afa Försäkring för att studera behovet av rehabilitering efter covid-19.

Läs mer
2020-09-07

Neuro tillsammans med andra patientföreträdare varnar för ökad vårdskuld

Utebliven rehabilitering och inställda uppföljningar kommer att öka på den vårdskuld som uppstått under pandemin, varnar patientorganisationerna. De efterlyser en nationell samordning för att möta det ökade behovet av vård och rehabilitering.

Läs mer