Rehabilitering

Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra mediciner, för andra inte.

Med rätt rehabilitering skapas förutsättningar att återfå så mycket som möjligt av förmågor och funktioner som fanns före sjukdomen eller skadan. Rehabilitering är också viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har. 

Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer. 

Individuell rehabiliteringsplan

När din delaktighet i arbetslivet och aktiviteter i det sociala livet begränsas av din sjukdom eller skada, då är rehabilitering en väg tillbaka. Första steget är att du begär en rehabiliteringsbedömning. Nästa steg är att en individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med din läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.

Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras. 

Olika former av rehabilitering

Rehabilitering kan drivas i såväl öppenvård som slutenvård. De som arbetar med rehabilitering är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder men även kuratorer och neuropsykologer. Dessa arbetar tillsammans i team med dig som är patient.

Rehabilitering i öppenvård

Om du behöver rehabilitering kan du kontakta en rehabiliteringsmottagning direkt för att få råd och stöd. För att träffa en fysioterapeut eller arbetsterapeut behövs oftast ingen remiss. Men det kan vara olika regler i olika landsting.

Rehabilitering i slutenvård

Om insatserna inom öppenvård inte räcker till kan du få specialiserad rehabilitering i slutenvård. Det kan gälla dig som har en kronisk neurologisk sjukdom.

För att få specialiserad rehabilitering behövs en remiss från din läkare.

Inneliggande sammanhållen rehabilitering innebär 2–4 veckor där du helt kan fokusera på dig själv och din träning. Man kartlägger vilka behov, resurser och aktivitetsmöjligheter du har. Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan med tydliga mål för dig under din period på rehabiliteringsanläggningen.

I en del landsting/regioner kan du själv få välja mottagning/anläggning för din rehabilitering. I Sverige finns exempelvis Humlegården i Sigtuna, Valjeviken i Sölvesborg och Neurorehab i Sävar utanför Umeå.

Klimatrehab på Teneriffa

För rehabilitering i varmt klimat med neurologisk kompetens finns exempelvis Vintersol på Teneriffa. 

Rehabrapporten 2018

Sverige

Innehållsansvarig: Roger Lindahl

 

Relaterade nyheter

2019-10-29

"Slumpmässigt" vilken rehabilitering man får efter en stroke

Trots att miljarder läggs på att rädda de cirka 28 000 patienter som årligen får en stroke i Sverige så blir det inte mycket pengar över till rehabilitering.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
2019-10-18

Riksdagsledamot trots stroke

Acko Ankarberg Johansson utnämndes för ett år sedan till ordförande för riksdagens socialutskott, som hanterar för oss alla viktiga frågor inom hälso- och sjukvård och vår välfärd. För ett år sedan fick hon dessvärre ofrivillig insyn i vården, när hon inom loppet av en vecka fick två stroke.

Läs mer
2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-09-19

Lite, men långt ifrån tillräckligt

Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar regeringens budget 2020. I regerings budget finns det några satsningar som kan förbättra för Neuros medlemmar, men det är långt ifrån tillräckligt. Stora investeringar inom neurologin lyser med sin frånvaro. Samtidigt ökar väntetiden på att få en diagnos.

Läs mer
Neuro gör skillnad!
2019-09-03

Nöjdare med strokerehabiliteringen efter att Neuro kritiserat

Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke. För några år sedan riktades kritik från Neuro mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen.

Läs mer
2019-07-29

Marie Bager ny ordförande i Valjeviken

Neuro Norrköpings ordförande Marie Bager har valts till ordförande i stiftelsen Valjeviken i Sölvesborg.

Läs mer
2019-07-29

”Ge läkare rätt att ordinera sammanhållen rehabilitering”

Kunskap och behov ska styra tillgången till rehabilitering, inte ekonomiska prioriteringar, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck tillsammans med ordförande för Psoriasisförbundet och Reumatikerförbundet.

Läs mer
2019-01-07

Ingen ska behöva vänta i tio år på en diagnos

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för bland annat Neuro.

Läs mer
2018-10-25

Svårt modernisera vården

Ett slags parallellorganisation och en oförmåga att lyssna på professionerna, gör sjukvården till en koloss som har svårt att modernisera sig. Det menar Teresa Söderhjelm, forskare inom ledarskap och medarbetarskap vid Karolinska institutet.

Läs mer