Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.

Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.

Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.

Forskning om parkinson

Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.

Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.

Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.

Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom

Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinsons bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om parkinson

2022-09-26

Ny forskning - Kan magbakterie stärka immunförsvaret vid parkinson?

Örebroforskaren John-Peter Ganda Mall ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling.

Läs mer
2022-09-20

Allvarlig infektion ökade risken för Parkinsons sjukdom men inte ALS

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom. Studien från Karolinska institutet bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige. Mest ökade risken för Alzheminers sjukdom samtidigt som forskarna inte såg någon ökad risk för att drabbar av ALS.

Läs mer
2022-09-15

Han startade Parkinsonpodden

Anders Stålhammar märkte att vänster fot rörde sig märkligt. Likaså tummen och pekfingret. Så småningom diagnostiserades han med Parkinsons sjukdom men vägrade att se sig själv som offer. I stället kom han att starta Parkinsonpodden. – Jag ville förmedla kunskap och hopp. Det är så mycket som händer inom området och med podden får jag träffa de med mest kompetens, säger Anders Stålhammar.

Läs mer
2022-07-06

Kunglig närvaro vid neurologikongress i Spanien

Den 21 juni närvarade Sveriges drottning vid neurologikongressen Global Summit Neuro 2020/2022 i Salamanca, Spanien.

Läs mer
2022-06-20

Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?

Vi söker fler diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar.

Läs mer
2022-05-11

Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan

Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.

Läs mer
2022-04-29

Digital föreläsning om forskning kring parkinson

Neurostödd försking I samband med den internationella Parkinson´s day i april uppmärksammade Neuro dagen med en digital direktsänd föreläsning den 7 april 2022. Föreläsare är Mattias Andréasson, neurolog och doktorand vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Institutet. Nu finns inspelningen textad och publicerad nedan.

Läs mer
2022-04-19

Skor med laserpekare kan hjälpa vid parkinson

Parkinsons sjukdom gör ibland så att patientens muskler fryser till och gör det omöjligt för patienten att röra sig.

Läs mer
2022-04-08

Jag kände att det pirrade i höger arm, som sodavatten

Neuros medlem Kjell Havring berättar om hur livet förändrades efter att han diagnostiserades med Parkinson.

Läs mer
2022-03-15

Spelberoende – en allvarlig biverkan vid WED och parkinson

Spelberoende är en allvarlig biverkan till behandling med läkemedel som används vid Willis–Ekboms syndrom (WED/restless legs) och vid parkinson. Kopplingen är välbelagd och antyder att hjärnans dopaminsystem kan spela en central roll vid utveckling av spelberoende, även om detta tillstånds patofysiologi ännu till stor del är oklar.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet