Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.

Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.

Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.

Forskning om parkinson

Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.

Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.

Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.

Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom

Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinsons bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.

Vad är atypisk parkinsonism?

Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.

Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:

Symtom vid atypisk parkinsonism

  • Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
  • Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
  • Besvär med sväljning.
  • Tankemässiga svårigheter.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om parkinson

2022-11-21

Nya nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna om vissa undersökningar och behandlingar för dig som har MS eller Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för de som bestämmer över vården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Läs mer
2022-11-20

Lusten ser inga hinder

Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.

Läs mer
2022-11-08

EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare

Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.

Läs mer
2022-11-04

Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet

Neurostödd försking Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2022-10-14

Pugh Rogefeldt släpper låt - trots svår sjukdom

I dagarna släpps låten ”Fasta klippa”, som Pugh Rogefeldts skivbolag beskriver som ”en final, ett avsked, om man vill en musikalisk summering av ett liv och en karriär”. Pugh är en folkkär artist som startade sin karriär redan i slutet av 60-talet.

Läs mer
2022-09-29

Läkare slår larm om brist på neurologer

Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård, enligt en nyhetsartikel i tidningen Mitt i Stockholm. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.

Läs mer

TIPS: Rörelser vid Parkinsons – Från grundforskning till klinisk verklighet

Vilka rörelsemönster är unika för Parkinsons sjukdom? Hur kan artificiell intelligens hjälpa oss att upptäcka små avvikelser? Och vad är det som går fel i hjärnan? Kom till MultiPark Café i Lund den 5 oktober kl 17-19 och hör våra forskare berätta om en ny satsning vid Lunds universitet.

Läs mer
2022-09-26

Ny forskning - Kan magbakterie stärka immunförsvaret vid parkinson?

Örebroforskaren John-Peter Ganda Mall ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling.

Läs mer
2022-09-20

Allvarlig infektion ökade risken för Parkinsons sjukdom men inte ALS

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom. Studien från Karolinska institutet bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige. Mest ökade risken för Alzheminers sjukdom samtidigt som forskarna inte såg någon ökad risk för att drabbar av ALS.

Läs mer
2022-09-15

Han startade Parkinsonpodden

Anders Stålhammar märkte att vänster fot rörde sig märkligt. Likaså tummen och pekfingret. Så småningom diagnostiserades han med Parkinsons sjukdom men vägrade att se sig själv som offer. I stället kom han att starta Parkinsonpodden. – Jag ville förmedla kunskap och hopp. Det är så mycket som händer inom området och med podden får jag träffa de med mest kompetens, säger Anders Stålhammar.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet