Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.

Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.

Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.

Forskning om parkinson

Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.

Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.

Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade nyheter

2020-12-03

Nu finns särskilda neuroteam på Gävleborgs alla tre sjukhus

Region Gävleborg har under de senaste åren utvecklat särskilda neuroteam som nu finns på länets alla tre sjukhus. Patienter med de neurologiska diagnoserna Parkinson, MS och ALS får upp till elva olika specialister runt sig – uppemot 500 drabbade får hjälp av teamen varje år.

Läs mer
2020-11-18

Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan

En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.

Läs mer
2020-11-12

Monica - i videointervju om livet som anhörig

Intervju med Monica Vikingsson som delar med sig utifrån ett anhörigperspektiv till de som är närstående till personer med hjärntrötthet, eller drabbats av stroke eller Parkinsons.

Läs mer
2020-11-11

Laga hjärnan med friska gener

Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar?

Läs mer
2020-11-06

Förtvivlan styr medicinska resor

Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.

Läs mer
2020-10-30

Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom

I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.

Läs mer
2020-10-26

Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar

Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.

Läs mer
2020-10-01

Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom

Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2020-09-29

Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner

Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.

Läs mer
2020-09-29

Hudprov ger ledtrådar om parkinson

En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.

Läs mer