Nyheter
Kommunikationsförmågan avgörande för barn med cerebral pares
Kommunikationsförmågan snarare än rörelseförmågan avgör hur barn som föds med cerebral pares klarar sig senare i livet, när det kommer till arbete, studier och relationer. Det är slutsatsen i barnläkaren Dan Jacobsons avhandling.
”Jag gör allt jag vill och kan – så länge det bara går”
Musklerna bryts långsamt ner och motoriken försämras. Men för 23-årige Gabriel Ghazarian har det varit viktigt att inte låta den sjukdom han drabbats av, Duchennes muskeldystrofi, definiera vem han är.
Fortsätter forska om Huntingtons sjukdom
Huntingtons sjukdom kan ärvas över generationer, börjar smygande, gör det allt svårare att reglera känslor, tankar, sedan rörelser. Än finns ingen behandling. Men Huntingtonforskaren och psykiatrikern Åsa Petersén jobbar hårt på det.
Förtvivlan styr medicinska resor
Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.
Poddtips: Kan MS botas?
När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Tomas Olsson gästar Karolinska institutets podd Medicinvetarna för att prata om multipel skleros, MS.
Ersättningen för riskgrupper förlängs
Regeringen och januaripartierna har kommit överens om att förlänga ersättningen för personer i riskgrupper som hotas att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. Förlängningen gäller till och med 31 mars nästa år.
”Vi vill delta i utvecklingen mot god och nära vård”
Neuros ordförande Lise Lidbäck och ordförandena för ytterligare fem organisationer ser allvarligt på hur regioner och myndigheter väljer sina egna patientrepresentanter.
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Försvarsmakten utreder förekomsten av ALS bland utlandsveteraner
Varje år drabbas drygt 200 personer i Sverige av amyotrofisk lateralskleros, ALS. Försvarsmaktens personal är inget undantag. Men finns det en överrepresentation bland utlandsveteraner?
Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad
Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.
Programledaren om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”
I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av en stroke. Nu berättar hon i Fråga doktorn om det snabba omhändertagandet på universitetssjukhuset i Umeå.
Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom
I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.
Flera partier kräver förlängt stöd till riskgrupper
Idag lyfter V, KD, L och SD behovet av förlängning av smittskyddsersättningen. Neuro ser detta som direkt nödvändigt. Det är inte rimligt att människor med underliggande sjukdomar skall tvingas söka nya yrken under pågående pandemi, alternativt skuldsätta sig för att klara tillvaron.
Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar
Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.
Fotbollsspelaren Lotta Schelins oro för Huntingtons sjukdom
Lotta Schelin, 36, är en av Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna. Men hon bär på ett tungt arv, en ovanlig sjukdom som löper i familjen, Huntingtons sjukdom. När hennes mamma fick diagnosen kom skräcken över henne, berättar hon enligt en artikel i tidningen Hänt.