Nyheter
Intresseorganisationer kräver statliga medel för utökade rehabresurser
Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro oroas djupt av de rehabiliteringsförluster som drabbar många av Neuros medlemmar, på grund av Coronapandemin. I en radiointervju kräver både bransch- och patientföreningar att staten går in med snabba nya medel som utökar rehabiliteringsresurserna i landet.
Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS
Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).
Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt
Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.
Nobelprisad gensaxutveckling omvälvande för neurologiforskning
Nobelpriset i kemi 20 gick till Jennifer A. Doudna och Emmanuelle Charpentier hedersdoktor i Umeå, för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9. "Detta är stort och redan 2008 noterade vi i Forskningsnämnden vid medicinska fakulteten Umeå, vilken stjärna Emmanuelle är", säger neurolog Peter Andersen.
Neuroordförande medverkade vid 2:a Patientriksdagens webbinarium
Lise Lidbäck, ordförande för Neuro medverkade som ämnesinspiratör under Patientriksdagens webbinarium den 7 oktober 2020. "Neuro och fyra andra förbund var med och skapade Patientriksdagen 2019 och tillsammans hoppas vi påverka utvecklingen av VårdSverige på allvar" säger Lise Lidbäck.
Internationella CP-dagen den 6 oktober 2020
”Det funkar inte att ha rullator som bibliotekarie hos oss.” Karin Nilsson har Cerebral Pares, CP, som gör att hon går ostadigt, så hon använder rullator. Efter sin första jobbintervju som nyutbildad bibliotekarie fick hon höra av en kurskompis som sökt samma jobb, att arbetsgivaren pratat om en tid
Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke
Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke - utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.
Covid-19 infektionen och MS
Jan Lycke och Magnus Gisslén ger bakgrunden till covid-19-sjukdomen samt tittar på vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.
”En svår känsla mött på rätt sätt kan göra oss mer levande.”
I sin bok Jag kan ha fel (Bonnier fakta), som han skrivit tillsammans med Caroline Bankler och Navid Modiri, berättar han om sjukdomen, kärleken till frun Elisabeth och om hur han vill fortsätta att leva till slutet, inte ”stänga dörren och sluta delta”, trots den svåra sjukdomen.
Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom
Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.
Neuros stora forskningsbidrag till Fredrik Piehls MS-fatigueforskning
Den 1 oktober tilldelades neurologen Fredrik Piehls forskarteam på Karolinska Institutet, Neurofondens stora forskningsbidrag 2020, för viktiga studier kring symtomet fatigue vid diagnosen MS, multipel skleros. ”Det visar att vår fatigueforskning är viktig för patienterna” menar forskaren.
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på
Kalix sjukhus Årets Strokeenhet 2019
Den klinik som utmärkte sig bäst för ”God strokevård” 2019 var strokeenheten vid Kalix sjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2019” av Sveriges strokeregister Riksstroke!
Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner
Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.
Hudprov ger ledtrådar om parkinson
En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.