Nyheter
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Försvarsmakten utreder förekomsten av ALS bland utlandsveteraner
Varje år drabbas drygt 200 personer i Sverige av amyotrofisk lateralskleros, ALS. Försvarsmaktens personal är inget undantag. Men finns det en överrepresentation bland utlandsveteraner?
Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad
Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.
Programledaren om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”
I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av en stroke. Nu berättar hon i Fråga doktorn om det snabba omhändertagandet på universitetssjukhuset i Umeå.
Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom
I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.
Flera partier kräver förlängt stöd till riskgrupper
Idag lyfter V, KD, L och SD behovet av förlängning av smittskyddsersättningen. Neuro ser detta som direkt nödvändigt. Det är inte rimligt att människor med underliggande sjukdomar skall tvingas söka nya yrken under pågående pandemi, alternativt skuldsätta sig för att klara tillvaron.
Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar
Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.
Fotbollsspelaren Lotta Schelins oro för Huntingtons sjukdom
Lotta Schelin, 36, är en av Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna. Men hon bär på ett tungt arv, en ovanlig sjukdom som löper i familjen, Huntingtons sjukdom. När hennes mamma fick diagnosen kom skräcken över henne, berättar hon enligt en artikel i tidningen Hänt.
Ordföranden för Neuro gav Folkhälsomyndigheten bakläxa i radiointervju
- Folkhälsomyndighetens information är otydlig om vad som nu gäller för personer i riskgrupper yngre än 70, som riskerar att drabbas extra hårt av en covid-19-infektion. Det tycker Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro, som medverkade i Studio Ett P1 22/10 och flera andra SR-intervjuer i veckan
Genomlysning av vårdområdet neuromuskulära sjukdomar som nationell högspecialiserad vård
Vi i Neuro är glada att vi som organisation tillfrågades och gavs möjlighet att ingå i den sakkunniggrupp som tagit fram aktuellt remissunderlag, med en patientrepresentant. Därmed har vi tidigt kunnat påverka sakkunniggruppens arbete och den aktuella remissen.
Intresseorganisationer kräver statliga medel för utökade rehabresurser
Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro oroas djupt av de rehabiliteringsförluster som drabbar många av Neuros medlemmar, på grund av Coronapandemin. I en radiointervju kräver både bransch- och patientföreningar att staten går in med snabba nya medel som utökar rehabiliteringsresurserna i landet.
Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS
Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).
Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt
Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.
Nobelprisad gensaxutveckling omvälvande för neurologiforskning
Nobelpriset i kemi 20 gick till Jennifer A. Doudna och Emmanuelle Charpentier hedersdoktor i Umeå, för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9. "Detta är stort och redan 2008 noterade vi i Forskningsnämnden vid medicinska fakulteten Umeå, vilken stjärna Emmanuelle är", säger neurolog Peter Andersen.
Neuroordförande medverkade vid 2:a Patientriksdagens webbinarium
Lise Lidbäck, ordförande för Neuro medverkade som ämnesinspiratör under Patientriksdagens webbinarium den 7 oktober 2020. "Neuro och fyra andra förbund var med och skapade Patientriksdagen 2019 och tillsammans hoppas vi påverka utvecklingen av VårdSverige på allvar" säger Lise Lidbäck.