Två händer som arbetar med en pipett i ett dragskåp. Foto.
Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro.

Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS

Neurostödd forskning Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn.

Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar. Resultaten har publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en grupp av neurodegenerativa sjukdomar. Vid ALS dör nervceller i motoriska hjärnbarken, hjärnstammen och ryggmärgen.

Påverkan på nervcellerna har vid ALS en koppling till att det ansamlas ett antal olika sorters proteiner i nervcellerna. Vanliga symtom är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Musklerna förtvinar. Drygt 200 personer insjuknar i sjukdomen i Sverige varje år och de flesta är mellan 45-75 år. Median-överlevnadstiden är två-fyra år. Det finns ännu ingen sjukdomsbromsande behandling.