Nyheter
Systerns ALS ledde till engagemang
Lennart Arnessons syster drabbades av ALS och levde med sjukdomen i 15 år innan hon avled i november 2021. Här berättar han om systern och Hensmåla Triathlon, som är ett arrangemang för att samla in medel till stöd för forskning kring ALS.
Den ödesdigra väntan - SvD granskar ALS-vården
ALS-sjuka hamnar i kläm hos Försäkringskassan – vittnar i SvD:s stora granskning.
Slöseri att inte satsa på neurologisk rehabilitering
Hos de som lider av neurologiska diagnoser finns en ökad risk att drabbas av folksjukdomar. Att ha en neurologisk diagnos behöver i sig inte innebära en försämrad hälsa. Men det kan finnas hälsorisker som hör ihop med livssituationen till exempel stillasittande i rullstol och brist på träning och rehabilitering. Det är hög tid att förebygga ytterligare sjukdom om Neuroförbundet får sätta agendan. Neuros ordförande skriver i SvD-bilagan Folkhälsa.
FSHD - diagnosen många kan ha utan att känna till
Karsten Bech, styrelseledamot i Neuro, är en av dem som har diagnosen som många kan ha utan att ha fått bekräftad. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 5 - 10 per 100 000 invånare har FSHD (facioskapulohumeral muskeldystrofi).
Väntan var som att hoppa bungyjump utan rep
Susanne Thorgren levde ett ganska vanligt liv. Hon gillade att fota djur och natur, promenera i skogen, resa med sin partner och umgås med barn, släkt och vänner. Men så dök plötsligt varningstecken upp. Snart skulle livet ta en ny riktning.
De berättar om livet med familj efter olyckan
Lästips: Josefine och Jonathan skulle bygga hus och de planerade för en framtid med barn. Men tillvaron slogs sönder på några sekunder och allt blev ovisst. Med kärlek, tålamod och passion lyckades de hitta tillbaka till livet.
Epilepsibehandlingar som kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism, enligt en studie som Läkemedelsvärlden skriver om. I dag använder fem av 1000 gravida kvinnor epilepsiläkemedel och det är därför viktigt med kunskap om vilka risker som finns med läkemedlen, enligt artikeln.
Om att vara mamma och ha en CP-diagnos
Jenny Larsson, 29, berättar för sajten Motherhood/Må Bra om sin cerebral pares-diagnos, CP, och hur den påverkar hennes vardag och liv som småbarnsmamma.
Debatt: Säkerställ jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning
Årliga hälsoundersökningar behöver erbjudas personer med funktionsnedsättning, skriver debattörer från bland annat Funktionsrätt (där Neuro ingår), Vårdförbundet och Svenska läkarföreningen för habiliteringsmedicin på Dagens Medicin debatt.
Polisen hade rätt att säga upp MS-sjuk kvinna
Fackförbundet ST förlorade målet om en MS-sjuk kvinnas anställning. Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och beslutade att Polismyndigheten hade rätt att säga upp en MS-sjuk kvinna som arbetat i myndigheten i 20 år. Fackförbundet ST blir därmed skyldigt att betala motpartens rättegångskostnader på drygt 270 000 kronor.
Slutrapport till förbundsstyrelsen
Sedan i fjol har Annika Sundh Meiling och Angeli Sjöström arbetat med Neuros organisationsöversyn. Så här har det gått.
Studier om ny eventuell behandling vid ALS
ALS Center Karolinska informerar om två kliniska Fas II-prövningar där effekten av behandling med ett preparat har lovande resultat.
MG - Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen
Både diagnostik och behandling vid myastenia gravis, MG, har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter. Om detta skriver Neurologiisverige.se
I Lomma finns en bokcirkel för hjärntrötta
Runt bordet i ett av rummen på biblioteket i Lomma sitter några kvinnor och en man och läser en text tillsammans. Läsledaren Kerstin Edvardsson, som också är neuro- och rehablogoped, läser högt och de andra följer med i texten. Med jämna mellanrum gör hon en paus för att diskutera det de precis har läst.
Huntingtons – påverkar rörelser, tankar och känslor
- Det finns möjlighet för dem som vet att det finns sjukdomsanlag i släkten att göra ett pre-symptomatiskt test. Men bara drygt 15 procent väljer att göra det – de flesta vill inte veta, berättar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund, för sajten Vetenskap & Hälsa.