Nyheter
Ny forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom
Karolinska Institutet rapporterar om ett nytt forskningsprojekt där man utvecklar metoder för att ersätta förlorade celler vid Parkinsons sjukdom och därigenom återskapa de motoriska funktioner som påverkas av sjukdomen, snarare än att enbart bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtom.
Elstötar kan bromsa inflammation: ”Hackar nervsystemet”
SVT rapporterar: Genom att hacka kroppens vagusnerv har forskare hittat en slags bromspedal för immunsystemet. Metoden används redan i USA för att behandla reumatism. – Riskerna är låga, allvarliga komplikationer är ovanliga, säger Peder Olofsson, professor i bioelektronisk medicin.
Celler från moderkakan kan dämpa inflammation vid MS
Tack vare stöd från Neurofonden har forskare vid Karolinska Institutet testat en helt ny behandling i en djurmodell av MS. I stället för mediciner använder de celler från moderkakan – så kallade amniotiska epitelceller (AEC) – som kroppen annars kastar bort efter förlossningen.
Strokedagen - Neurofinansierad forskning som gör skillnad
Varje år får omkring 25 000 personer i Sverige stroke, och många lever vidare med bestående symtom som påverkar hela livet. Tack vare medlemmar och givare stöttar Neuroförbundet forskning som gör konkret skillnad. Här är några av dessa forskningsprojekt som alla fokuserat på just stroke.
Forskning om fysiken hos personer med cp
Karolinska Institutet forskar hur konditionen kan förbättras för personer med cp som är stillasittande. Till sin hjälp har man Testlabbet K3H i Karlskrona.
”LSS får inte bli ett postnummerlotteri”
Neuroförbundet samlade igår beslutsfattare, forskare och engagerade aktörer i Sveriges riksdag till ett seminarium om hur kommunala riktlinjer påverkar rätten till stöd enligt LSS.
Neurobarometern 2026 visar på allt större utmaningar för neurosjukvården
Den 7 maj presenterade Neuroförbundet Neurobarometern 2026 under Neurologiveckan i Jönköping!
Hur man kan hjälpa personer som har spasticitet?
Spasticitet är en ofrivillig ökad muskelspänning som uppstår när hjärnan eller ryggmärgen skadas. Det är ett av de vanligaste motoriska problemen efter exempelvis stroke, traumatisk hjärnskada, cerebral pares eller syrebrist. Men kan förekomma vid flera neurologiska diagnoser.
Det stora vårdlotteriet
I samband med Neurologiveckan i Jönköping släpper Neuroförbundet Neurobarometern 2026 som mäter våra medlemmars upplevelse av neurosjukvården. Se hur det ser ut i just din region eller ladda ner rapporten i sin helhet nedan.
Så kan du hantera din inkontinens
Den 6 maj uppmärksammar vi Inkontinensdagen – en påminnelse om hur vanligt men ofta osynligt det är att leva med läckage från urinblåsa och tarm. Inkontinens är vanligt bland neurologiska diagnoser. .I Reflex nr 4, 2019, som hade temat inkontinens, berättar undersköterskan Madeleine Stenius om sina många år av arbete med neurologiska patienter och delar konkreta tips för hur den som lever med inkontinens kan få bättre kontroll, mindre skam och mer frihet i vardagen.
Genombrott för nytt MS-läkemedel
Nytt MS-läkemedel för progressiv sjukdom närmar sig EU-godkännande. Om läkemedlet godkänns av EU-kommissionen blir det den första behandlingen som specifikt riktar sig mot icke-skovvis sekundärprogressiv MS, där det i dagsläget saknas godkända behandlingar.
Föreläsning om senaste forskningen för SPG4
Välkommen på digital föreläsning om forskningsstatus för SPG4, för både vuxna och barn. Torsdag den 7 maj kl 19.00-20.00.
Vad vet du om stroke? Lyssna på Medicinvetarnas podd
En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller.
Långvarig smärta kopplas till ökad risk för stroke och hjärtinfarkt
Personer med långvarig, spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Det visar en ny internationell forskning från Högskolan Dalarna och Karolinska institutet.
Rapport från FSHD Europes medlemsmöte i Amsterdam
Den 17-19 april representerade undertecknad Neuroförbundet på FSHD Europes medlemsmöte 2026 i Amsterdam. Vi var representanter ifrån 12 länder och 14 patientorganisationer. Under tre dagar skulle vi knyta kontakter och dela erfarenheter, reflektera över framgångar och viktig utveckling inom forskning och läkemedelsutveckling men framför allt se framåt för att forma våra mål, strategier och prioriteringar för det kommande året.