Strokedagen - Neurofinansierad forskning som gör skillnad

Bättre koll på gångförmågan första året

I Lund följer forskare hur gångförmågan förändras under det första året efter ischemisk stroke. I en delstudie med 220 personer såg man att både förbättringar och försämringar var vanliga mellan 3 och 12 månader, och att nästan en fjärdedel upplevde fler gångbegränsningar i vardagen över tid. Studien visar att både objektiva gångtester och patienternas egna upplevelser behövs, och pekar på vikten av återkommande uppföljning och rehabilitering för att förebygga försämring.

Minska strokerisken vid blodsjukdom

Vid Umeå universitet har en stor registerstudie kartlagt stroke hos personer med de ovanliga blodsjukdomarna polycytemia vera och essentiell trombocytemi. Forskarna såg att dessa patienter drabbas av stroke betydligt oftare än befolkningen i stort, och att vissa behandlingar – som Hydrea och trombocythämmande läkemedel – är kopplade till minskad risk. Resultaten understryker hur viktigt det är med tidig diagnos, noggrann riskbedömning och rätt behandling för att förebygga stroke i den här patientgruppen.

Psykisk hälsa efter stroke och afasi

I Uppsala intervjuas nu personer med afasi efter stroke, och deras närstående, om psykisk hälsa och vilket stöd de får – eller inte får – från vården. Projektet, som fortfarande analyseras, väntas ge ny och viktig kunskap om hur det psykiska måendet påverkas över många år och vad som behöver utvecklas i både hälso- och sjukvård och andra samhällsinsatser.

Din insats gör forskningen möjlig

Samtliga projekt har fått 50 000 kronor i stöd från Neuroförbundet – medel som kommer direkt från våra medlemmar och givare. Forskningen bidrar till bättre rehabilitering, säkrare behandlingar och ökad förståelse för livet efter stroke.

Bli medlem i Neuroförbundet eller skänk en gåva, så kan vi fortsätta stödja forskning som förändrar vardagen för människor som lever med en neurologiska diagnos.