Så kan du hantera din inkontinens

Madeleine Stenius är undersköterska och utbildningsansvarig på Rehab Station i Frösundavik. Hon har sett många patienter med neurologiska skador och sjukdomar som har svårt att tillgodogöra sig sin rehabilitering för att komma tillbaka i livet.
– Och det är på grund av problem med personernas inkontinens, hävdar Madeleine Stenius. Hon tycker att mer fokus borde ligga på att patienten snabb måste få hjälp att lära sig sköta sin inkontinens, eftersom rädslan ”att göra på sig” är stor.
– Det är jätteviktigt för det handlar psykiskt om att kunna känna sig säker med sin tarm och blåsa, för att kunna träna, plugga, jobba, gå på teater eller ha ett sexliv, säger Madeleine Stenius.
– Till och med människor med full personlig assistans får aldrig gå på toaletten, utan hänvisas till ständiga blöjor. När man bär fuktiga blöjor länge, blir huden blöt och ömtålig och man får mycket lättare besvärliga sår, som kan vara väldigt svårläkta. Det är för sorgligt, tycker Madeleine.

Tipsar många på toaletten
Hennes engagemang har blivit att försöka förändra och förbättra tänket kring inkontinens. Hon undervisar både vårdpersonal och patienter.
– Jag har varit med inne på toaletten och hjälpt många patienter med att lära sig olika rutiner. Bland annat hur man utför självkateterisering (RIK) för att tömma urinblåsan och hur man tar lavemadel och även lavemang.

Madeleine har också kunnat delge rehab­patienterna tips och hjälp med olika tekniker att flytta över från rullstol, hur var och en sitter bäst på toalettstolen utifrån sina funktionsvariationer och hur man använder olika inkontinensskydd. Också att man kan tvätta sig med så kallade barriärtvättlappar istället för tvål och vatten när man är inkontinent. De tvättlapparna gör nämligen rent och lämnar efter sig ett skyddande lager, som inte torkar ut huden. Hudskador kan då förhindras.

Lugn och ro på WC avgörande
– En annan viktig sak är att den som har en blåsrubbning och ska göra sina behov på toaletten, måste få vara ifred där. Det måste få ta den tid det tar. För blir man stressad, minskar möjligheten att kunna slappna av och lyckas, säger Madeleine Stenius.

Alla dessa erfarenheter har hon delat med sig av till patienter på ett lättfattligt sätt, för att man ska kunna ta till sig informationen även i en stressad krissituation, som inkontinensen ofta kan bli. Tonen i texter och illustrationer är lättsam för att avdramatisera. ”Skitenkelt” heter till exempel en bok och hon vill få folk att förstå att man verkligen inte är ensam om sina toalettbekymmer.
– När vi arbetar med olika tekniker säger människor till mig: ”Oj vad skönt att bara få säga att man har problem med att bajsa”. Bara att få prata om det med någon, gör att det är lättare att slappna av och då fungerar det bättre också.

Ofta förstoppningsproblematik
Neurologiska diagnoser kan enligt Madeleine Stenius innebära en förstoppningsproblematik när mage och tarm fungerar långsammare på grund av att nervtrådar är påverkade och läkemedelsbehandling. Så är det till exempelvis vid ms, multipel skleros. Har personen också problem med urinvägarna och läckage, dricker hen mindre vätska, vilket ökar förstoppningsrisken ytterligare.
– Det handlar väldigt mycket om att få hjälp att hitta den kost som tarmen mår bra på.

Sittställning och intagsbalans
– Det gäller dessutom att vara och en hittar en balans med när och vad man äter och dricker och när man tar sig tid att gå på toaletten, säger hon. Hur man sitter på toalettstolen har också stor betydelse, inte minst för den med förlamningssymtom. Det gäller att försöka hitta en anatomiskt korrekt sittställning, så att knäna är placerade högre än höften. Då blir det lättare att tömma tarmen. Alltså att simulera en huk­sittande ställning.

Analpropp och tömma ordentligt
Vid lättare tarm­läckage kan ett tunt iläggsskydd användas eller en analpropp, som man stoppar in i anus och som utvecklar sig som en liten sköld och förhindrar mindre läckage. Men framför allt gäller det att få kontroll över att kunna tömma sin tarm ordentligt och regelbundet. När regelbundna rutiner och laxermedel prövats och det fortfarande inte räcker, kan nästa steg bli att använda vattenlavemang med anal­kateter (TAI). Ett bra hjälpmedel för att tömma tarmen.

Uridom och torra skydd
När det gäller urininkontinensskydd finns det en del att välja på idag för både män och kvinnor hävdar Madeleine. Tunna skydd som man placerar innanför trosan eller kalsongen och som suger upp mycket vätska och håller huden torr.
Uridom finns för män, som ser ut som en kondom med en slang i änden och som man rullar på penis och som är självhäftande. Den tunna slangen kopplar man till en smidig urinpåse som fästs runt ena låret och formar sig bra.

Madeleine tipsar om att man i första hand ska söka hjälp hos en distriktssköterska eller hos en uroterapeut med sin inkontinens. Då ska olika sorters inkontinensskydd kunna prövas och de som fungerar bäst kan man få förskrivna.

Artikleln är skriven av Håkan Sjunnesson och hämtad ifrån Reflex 2019:4 med tema inkontinens och smärta. Du hittar numret här.