Nyheter
Mångmiljonbelopp till ALS-forskning
Neuroförbundet delar i år ut rekordstora forskningsbelopp för tre forskningsprojekt om ALS. Anneli Ozanne vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som får bidrag för ett projekt. Detta för att utveckla stödet till familjer där en förälder har ALS. - Vi behöver en mer jämlik vård och förhoppningen är att detta projekt kan vara en del som bidrar till det, säger Anneli Ozanne.
Miljonstöd för att forska om ALS
Grattis Peter Andersen, du får 5,4 miljoner kronor av Neuroförbundet för ett projekt med att forska om ALS!
Digitaliseringen kan höja kvaliteten på huvudvärksvården
Debattartikel i Dagens Medicin. Den digitala revolutionen erbjuder i dag användarvänliga lösningar för överföring av informationen mellan patienter och vårdgivare, mellan olika vårdnivåer och till kvalitetsregister. Samma digitala lösningar kan även med fördel användas av sjukvården för att nå ut med egenvårdsstöd och därmed minska behov av vårdkontakt.
EUPATI Sverige - utbildning om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik
Är du intresserad av att lära dig mer om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik för att kunna bidra till en god och jämlik hälsa för alla? Då kan EUPATI Sveriges utbildning vara något för dig.
Vill du delta i en studie om att använda digitala hjälpmedel med funktionshinder?
Linköpings universitet söker deltagare till en forskningsstudie och masteruppsats. De vill analysera alternativa styrsätt till dator, surfplatta och smartphone. Samtidigt vill de ta reda på upplevelser av digital delaktighet i vardagen för personer med funktionsnedsättning.
Rekordstort bidrag till ALS-forskning
Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel. - Det är den största summa vi på Neuroförbundet har delat ut och förhoppningen är att bidragen ska kunna förbättra livet för många, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuroförbundet.
En fungerande vardag är beroende av den enskildes betalningsförmåga
En restriktiv hjälpmedelstilldelning på många håll riskerar att fortsätta att skapa inlåsningseffekter och ett allt större beroende av andra hjälpinsatser som exempelvis hemtjänst.
Alla ska få rätt rehabilitering efter en stroke
- Rehabilitering är centralt för alla som drabbats av en stroke. Bristerna är otroligt stora och många lider i onödan. Vi som patientförening arbetar hårt för att förändra rehabiliteringen i Sverige, för att få en jämlik strokevård, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.
200 000 svenskar lider av okänd folksjukdom
Medier behöver bli bättre på att uppmärksamma sjukdomen polyneuropati. Och pengar måste satsas på forskning och utbildning så att den kan behandlas bättre. Det skriver Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.
Betydelsen av autofagi för läkning av skador i nervsystemet
Svenska Läkaresällskapet belönar Rasmus Berglund för hans studier inom det neurologiska forskningsområdet. Han har visat på betydelsen av autofagi för läkning av skador vid inflammation i nervsystemet i experimentella modeller för multipel skleros.
Anhörigmedlem byter namn till stödmedlem
1 januari 2024 kommer det som idag heter ”anhörigmedlem” byta namn till ”stödmedlem”. Vi vill öppna upp och möjliggöra för fler att vara medlemmar i Neuroförbundet.
Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar
Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren, rapporterar Neurologi i Sverige.
Behandling som bör användas oftare vid aktiv MS
En ny Uppsalastudie visar att MS-behandling med cytostatika och autolog blodstamcellstransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv MS.
En angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet
Trots omfattande kritik går regeringen vidare med utredningen om att offentligt anställda ska ange papperslösa. Det är emellertid oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter och skulle urholka rätten till vård. Sjuka människor som avstår vård på grund av rädsla riskerar att fara illa och samhället riskerar ett förtroendetapp för sjukvården.
En defensiv budget som inte gynnar personer med funktionsnedsättning
Det finns ljusglimtar i regeringens budgetförslag, exempelvis satsningar inom vården och på ökad psykisk hälsa. Dessa förmörkas tyvärr av annat, inte minst av att regeringens huvudnummer, skattesänkningarna för löntagare och pensionärer, inte omfattar personer med funktionsnedsättning som saknar förutsättningar att arbeta och därför lever på sjuk- och aktivitetsersättning.