”LSS får inte bli ett postnummerlotteri”

När LSS infördes och ersatte omsorgslagen 1994 sågs den som en stor framgång för en humanistisk människosyn, för allas rätt till delaktighet och för rätten till jämlika levnadsvillkor. I stället för ett paternalistiskt synsätt var målet full delaktighet i samhället för alla. I dag ser vi i stället en tillbakagång med allt hårdare bedömningar.

Mot den bakgrunden arrangerade Neuroförbundet seminariet ”LSS – avgörs rätten till stöd av var du bor?” i riksdagshuset. Seminariet riktade sig till riksdagsledamöter, tjänstepersoner, funktionsrättsrörelsen och andra som arbetar med LSS-frågor. Inbjudan gick via riksdagsledamöterna Malin Danielsson (L) och Ulrika Westerlund (MP), som också stod värdar för eftermiddagen.

Forskning om hur kommunerna styr LSS

Utifrån medlemmarnas erfarenheter av hårdare bedömningar och ökade skillnader mellan kommuner finansierade Neuroförbundet 2025 forskning om kommunala riktlinjer för LSS.

Under seminariet presenterade Magnus Tideman, Filip Wollter och Ola Segnestam Larsson från Marie Cederschiöld högskola delrapport 1 av denna studie ”Varför finns kommunala riktlinjer för LSS?”. De visade hur nästan alla riktlinjer från 104 kommuner innehåller begränsningar. Antalet begränsningar har varit relativt stabilt över tid, men deras karaktär har förändrats: tidigare låg fokus mer på tid, medan det nu i högre grad handlar om person och sociala faktorer. Det som anses relevant att begränsa har förskjutits till innehåll och villkor för insatsen.

Forskarna menar vidare att riktlinjerna i praktiken har blivit norm, ofta innehåller begränsningar och är starkt standardiserade. De är dessutom svårtillgängliga att få fram, vilket gör det svårt att förutse vilka beslut som fattas och på vilka grunder. De pekade också på hur likartade formuleringar sprids mellan kommuner och hur detta riskerar att urholka individens rättigheter. Den fullständiga delrapporten finns här.

Panel och vägen framåt

I den efterföljande panelen beskrev representanter från funktionsrättsrörelsen, professionen och politiken hur resultaten känns igen i vardagen – som ett växande ”postnummerlotteri” i LSS. Flera betonade behovet av större transparens, tydligare nationella ramar och att kommunala riktlinjer inte får användas för att begränsa individuella bedömningar.

Neuroförbundet framhåller att LSS är en rättighetslag, att besluten måste bli mer transparenta och förutsebara, och att personer med neurologiska diagnoser ska kunna leva liv med goda, inte bara skäliga, levnadsvillkor.

Seminariet visade tydligt att viljan till förändring finns – i forskningen, bland berörda och hos många av de politiker som deltog. Nästa steg blir att omsätta den viljan i konkreta beslut som stärker rättigheterna för alla som omfattas av LSS.