Nyheter
Krisberedskap för alla
I veckan kom en ny rapport från Myndigheten för delaktighet som visar i vilken utsträckning kommuner säkerställer att personer med funktionsnedsättning får nödvändig hjälp och stöd vid en kris- eller krigssituation.
Remissvar - uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel
Regeringen föreslår att patienter ska betala en högre egenavgift för läkemedel innan högkostnadsskyddet träder i kraft. Kostnadstaket för högkostnadsskyddet ska enligt förslaget höjas, från 2 900 kronor till 3 800 kronor baserat på 2025 års prisbasbelopp. Totalt handlar det om 900 kronor mer varje tolvmånadersperiod
Unga som missbrukar lustgas riskerar att drabbas av polyneuropati
Polyneuropati är en sjukdom där flera nerver i kroppen påverkas. Den drabbar främst äldre – men yngre som missbrukar lustgas är också i farozonen. – Man riskerar att få en polyneuropati som går ganska snabbt, säger läkare och specialist i allmänmedicin Marcus Olausson i en intervju i Nyhetsmorgon på tv4.
Glada besked från regeringen
Det är med riktigt stor glädje som vi mottar beskedet om att Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi och handlingsplan för en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och hjälpmedel!
Hallå där - forskaren Intissar Anan
Intissar Anan, professor vid Umeå universitet, har mottagit 500 000 kronor från Neuroförbundet för sin forskning om Transtyretinamyloidos (ATTR) eller Skelleftesjukan.
Namninsamling mot ett försämrat högkostnadsskyddet för läkemedel
Regeringen föreslår en kraftig försämring av högkostnadsskyddet för läkemedel, vilket skulle drabba kroniskt sjuka och människor med funktionsnedsättning som redan har det tufft ekonomiskt. Förslaget måste stoppas.
Hur länge ska man behandla med immunologiska läkemedel vid MS?
Anders Svenningsson, professor i neurologi, Neurologiska kliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm svarar på frågan som han ofta får av patienter. Hur länge ska man behandla med immunologiska läkemedel vid MS?
Rätten till ideellt arbete är inte självklar för alla
Den grundlagsskyddade rätten till ideellt arbete och politiskt engagemang är inte självklar för den som har sjukersättning, det skriver Neuroförbundet tillsammans med flera andra i en debattartikel i Göteborgs-Posten idag.
Remissvar på en nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd för att utveckla och samordna arbete inom området. Neuroförbundet har inkommit med våra inspel.
Bidra med ditt engagemang inför förbundskongressen
I samband med förbundskongressen 2025 har du möjligheten att påverka förbundets framtida riktning och arbete. Här är några sätt du kan bidra.
Så jobbar Neuroförbundet för neurologisk hälsa
Neuroförbundets bidrag till forskning samt vårt påverkansarbete anses vara centralt för vårt arbete, enligt förbundets senaste medlemsundersökning, som runt 3 000 medlemmar besvarat.
Hallå där - forskaren Brynhildur Hafsteinsdóttir,
Brynhildur Hafsteinsdóttir, doktorand vid sektionen för klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet, har mottagit 800 000 kronor från Neuroförbundet för sin forskning om polyneuropati.
Brister i styrningen av funktionshinderspolitiken
En ny granskningsrapport från Riksrevisionen visar att på stora skillnader mellan de nio myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken, delvis på grund av otydlig styrning av funktionshinderspolitiken.
Funktionsrätten ingen svensk stolthet längre
Med anledning av Internationella funktionsrättsdagen skriver Neuroförbundet med flera en debattartikel där vi lyfter fram viktiga brister i Sveriges funktionshinderspolitik och uppmanar till åtgärder.
Valberedningens arbete startar
Inför kongressen 2025 är det Neuroförbundets valberedning som ansvarar för att hitta och föreslå kandidater som kan leda förbundet i enlighet med förbundets ändamål. Peder Westerberg, sammankallande i valberedningen berättar.