Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Smärtrehab får patienter att aktivera sig igen
Att leva med långvarig smärta kan påverka hela livet. Smärtan är en individuell känsla som skiljer sig åt från person till person, men som ofta leder till social isolering, depression och långa sjukskrivningar. På rehabiliteringsmedicin i Lund arbetar arbetsterapeuterna aktivt med att försöka få sina patienter att återigen aktivera sig trots att de har ont.
Covid-19:s effekter på nervsystemet studeras i nytt projekt
Ett europeiskt forskningsprojekt ska i fem år bland annat undersöka neurologiska långtidseffekter efter genomgången infektion i covid-19, något som håller på att bli ett samhällsproblem. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som ingår i projektet.
Kunskapswebbinar om Stroke - se det i efterhand
Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.
Bättre rehabilitering efter stroke är ett måste
Lidandet och de stora kostnaderna kopplade till strokefallen kan minska betydligt om de nya riktlinjer som nu är på remiss införs i hela Sverige, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck på Dagens Medicins debattsida.
Blir det bra strokevård för alla nu?
Den 13 november 2007 förlorade jag min pappa i en stroke. Han fick aldrig uppleva livet som pensionär efter ett långt yrkesliv. Han hade otur i vårdlotteriet - sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi i familjen önskat och han avled tre månader efter insjuknandet. Neuros ordförande Lise Lidbäck i debattartikel i Dalademokraten.
Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till
Debattartikel på Altinget.se: Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6- och 2,6-miljonerklubben, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.
Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?
Karolinska Institutet söker nya deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).
Kunskapswebbinar om Stroke
Ett tips från 1,6 miljoners-klubben: Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.
Snabbare strokebehandling med kamera i ambulansen
Tolv ambulanser i Västra Götalandsregionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.
Skådespelaren Bruce Willis diagnostiserad med afasi
Afasi innebär nedsatt förmåga eller oförmåga att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. Stroke är den vanligaste orsaken till afasi, men det förekommer även vid andra hjärnskador och sjukdomar.