Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuroförbundet

För bara 32 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Nyheter om stroke

2022-01-27

Föreslår fler simulerade strokelarm

På Läkartidningen debatt föreslår läkare från Region Gotland att regelbundna simuleringar av strokelarm borde vara standard. De menar att det är ett kostnadseffektivt verktyg som klart skulle förbättra utfallet för personer som drabbats av stroke.

Läs mer
2021-12-02

Sahlgrenska snabbast i Sverige vid stroke

Strokepatienten kommer in med ambulans 09.37 en höstmorgon. 19 minuter senare är blodproppen som kunde förstört ett helt liv bortplockad. Svt har bilderna inifrån operationssalen på Sahlgrenska universitetssjukhuset där man är snabbast i landet på så kallade trombektomier. – Vi har aldrig varit så snabba som i dag, säger överläkaren Dennis Dunker.

Läs mer
2021-11-29

Stelkramp misstogs som stroke

Stelkramp är en ovanlig diagnos i Sverige och andra höginkomstländer. Eftersom tillståndet är så ovanligt i Sverige är diagnosen lätt att missa. I Läkartidningen beskrivs en fallstudie med en patient med stelkramp som först misstolkades som stroke.

Läs mer
2021-11-23

Rehab efter stroke med digital teknik och smarta glasögon

Den som drabbas av stroke har ofta en lång och mödosam väg tillbaka. Då det är hjärnan som är skadad är det den som behöver tränas och läkas, vilket neurologen Helena Fordell i Umeå har forskat på i tjugo år och utvecklat nya metoder och hjälpmedel för, genom bolaget Brain Stimulation. Nu kan Brain Stimulation äntligen göra en bred lansering av sin innovativa teknik till sjukhus i Sverige och världen.

Läs mer
2021-11-23

Rehabilitering efter stroke – avgörande för den drabbades framtida liv

Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. -Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.

Läs mer
2021-11-22

När husse fick stroke slog hunden Gibson larm

Björn segnade ner på golvet i tvättstugan och höll på att dö. Då reagerade familjens hund Gibson. – Att Gibson hittade mig där på golvet var direkt livräddande, säger Björn Wall till Aftonbladet.

Läs mer
2021-11-16

Fingervänlig mat kan underlätta för personer med motoriska svårigheter

Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.

Läs mer
2021-11-16

Jag bestämde mig tidigt för att inte bli bitter - Maja Havbring – medlem i Neuro

En dag i slutet av år 2008, när jag vaknade och skulle gå på toa, dök jag i golvet det första jag gjorde. Vänstersidan fungerade inte och jag förstod inte vad det var. Jag bor själv men som tur var hade jag en telefon i närheten och kunde ringa min pappa som kom med ilfart och tog mig till sjukhuset.

Läs mer
2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
Temanummer
2021-10-14

Tema neurologi i Läkartidningen denna vecka

Neurologin i Sverige står i fokus för veckans utgåva av Läkartidningen, med nyhetsartiklar som omfattar totalt tolv sidor.

Läs mer