Orsaker till stroke

Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.

Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.

Hjärninfarkt - blodpropp

Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.

En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.

Hjärnblödning

En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.

Faktorer som ökar risken för stroke:

  • högt blodtryck
  • ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
  • hög ålder
  • tidigare genomgången stroke eller TIA
  • diabetes
  • förmaksflimmer
  • förträngning på halspulsådern
  • rökning
  • låg fysisk aktivitet
  • höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
  • hög alkoholkonsumtion.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade nyheter

2019-08-20

Armträning efter stroke går lika bra utan robot

Tidningen Fysioterapi skriver om ny forskning: Robotassisterad träning ger inte strokepatienter bättre armfunktion än vanlig rehabilitering, enligt en studie publicerad i tidskriften Lancet.

Läs mer
2019-08-16

Träning hjälper - men svårt att orka med

Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-07-15

Ambulans på rätt plats

Ambulanser ska vara placerade så att behandling av stroke kan inledas omedelbart. Det ska ett nytt forskningsprojekt se till.

Läs mer
Diabetes & stroke
2019-07-11

Använd kunskapen för att förhindra stroke

Ledande diabetes- och hjärtexperter är frustrerade: Vi har kunskapen, så varför räddar vi inte liv?

Läs mer
2019-07-03

Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke

Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska..

Läs mer
2019-06-14

Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke

Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.

Läs mer
2019-05-22

Endast var fjärde kan tecknen på stroke

Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde i Sverige, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.

Läs mer
2019-05-16

Forskare från Lund satte stopp för inflammatoriskt protein vid Alzheimers

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med forskare i Spanien och England publicerat en studie i Acta Neuropathologica som stärker bilden av att proteinet, galectin-3, spelar en nyckelroll vid alzheimers. Galectin-3 är involverat vid inflammation även vid Parkinsons sjukdom och efter stroke.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer