Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuroförbundet

För bara 32 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Nyheter om stroke

2021-01-29

Vill du delta i en forskningsstudie om ett nytt rehabiliteringsprogram via telehälsa?

Är du intresserad av att delta i en forskningsstudie om ett nytt rehabiliteringsprogram för träning och fysisk aktivitet via telehälsa? Vid Karolinska institutet bedrivs ett projekt där forskarna utvecklar och utvärderar rehabilitering via telehälsa för personer som drabbats av stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

Läs mer
2021-01-25

Så stöder Neuro forskning om stroke

Tack vare gåvor från allmänheten och företag kan Neuro varje år bidra till viktig forskning om stroke. Neuro försöker i hög utsträckning finansiera projekt som gör skillnad för patienten inom dess livstid.

Läs mer
2021-01-22

Botoxskador kan ge misstanke om stroke, MG eller ALS

Det har blivit allt vanligare att använda nervgiftet botox mot rynkor. Men skönhetsbehandlingarna kan ge tillfälliga komplikationer som misstas för stroke, ALS eller MG. – Patienterna riskerar att få fel diagnos och aggressiv behandling, säger Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet till svt.

Läs mer
2021-01-21

Vill du delta i en internationell studie om fysisk aktivitet vid stroke?

Nu har du möjlighet att delta i en internationell studie om mätning och utvärdering av fysisk aktivitet vid stroke. Det är en enkätstudie (tyvärr bara på engelska) där forskarna är intresserade att komma i kontakt med personer som drabbats av stroke, och deras anhöriga, för att få deras bild av vad som är viktigt gällande fysisk aktivitet.

Läs mer
2021-01-13

Strokevården hotas när Karolinska planerar omorganisering

18 läkare i debattartikeln på dagensmedicin.se: Stoppa dessa experiment med organisationen på Karolinska. Neuros ordförande kommenterar med oro innehållet i artikeln. - Vi instämmer med debattörerna att sjukhusledningen måste tänka om, säger Lise Lidbäck.

Läs mer
2021-01-11

Anmäld till IVO - skickade hem två patienter med strokesymtom

En läkare på en vårdcentral skickade en akut patient till sjukhus i taxi. Patienten avled och nu har läkaren anmälts till Inspektionen för vård och omsorg.

Läs mer
ABC
2020-11-24

Ställa diagnos vid akut nydebuterad svaghet

Läkartidningen: Många tillstånd kan orsaka svaghet, och i vissa fall kan akut behandling vara avgörande för patientens pro­g­nos.

Läs mer
2020-11-12

Monica - i videointervju om livet som anhörig

Intervju med Monica Vikingsson som delar med sig utifrån ett anhörigperspektiv till de som är närstående till personer med hjärntrötthet, eller drabbats av stroke eller Parkinsons.

Läs mer
2020-11-04

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Läs mer
2020-11-03

Programledaren om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”

I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av en stroke. Nu berättar hon i Fråga doktorn om det snabba omhändertagandet på universitetssjukhuset i Umeå.

Läs mer