Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Relaterade nyheter

2018-05-07

Strokerehab en av fokusämnena i Neuropodden från Vitalismässan 2018

Strokedagen 2018 den 8 maj: För den som ska rehabilitera sig efter en stroke, finns en hel del fina hjälpmedel att tillgå. Det framkom inte minst på årets stora E-Hälsomötesplats Vitalis nyligen, som samlade 5000 personer från vården och den digitala industrin. Hör Neuropoddens reportage därifrån!

Läs mer

Hjultorget 2018!

Många utställare kommer att vara på plats för att visa de senaste inom hjälpmedel och vi hoppas på en stor tillströmning av besökare. Dagarna är fullspäckade med spännande aktiviteter och inspirerande föreläsare.

Läs mer
2017-12-22

Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen

Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.

Läs mer
2017-08-30

Ny digital droppfotsortos gör även barfotagång möjlig

- Det känns behagligt skumt när jag nu kan gå igen trots droppfot, säger Lars som provar den nya peroneusstimulatorn. Det är en ny digital droppfotsstimulator vars pulser aktiverar muskeln som lyfter fotbladet. Under det närmaste året är den på gång ut till svenska konsumenter.

Läs mer
2017-05-08

Efter 2 stroke tar det ändå skruv för Daniel med servokraft

Strokedagen 9 maj: Efter två stroke skulle man kunna tro att även en 35-åring är utslagen. Men det gäller inte mekanikern Daniel Nilsson i Bromölla. Han är på benen igen och med hjälp av en robotinspirerad servohandske, kan han fortsätta jobba som mekaniker och hålla på med sin favoritsysselsättning

Läs mer
2013-05-13

Mathilda lär andra med afasi att prata igen efter stroke

Efter stroken i Australien för sex år sedan är Mathilda Cederlund tillbaka i livet. Både som grafisk formgivare och lästräningsinstruktör för andra med afasi.

Läs mer