Symtom vid stroke

Symtomen vid stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som har skadats. Det som utmärker stroke är de plötsliga symtomen som ofta kommer helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk och opåverkad gör stroken att man på sekunder eller minuter blir till exempel förlamad i ena kroppssidan, förlorar känseln, blir yr eller tappar talförmågan eller synen. Plötslig blixtrande huvudvärk väcker misstanke om blödning.

Vid hjärninfarkt (blodpropp) kan insjuknandet dock ske mera successivt eller i etapper under någon till några dagar. I högre ålder är det inte ovanligt att insjuknandet inträffar nattetid under sömnen.

AKUT-testet

AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke. 

A - Ansikte - Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska man ringa nödnumret 112.

K - Kroppsdel - Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska man ringa 112.

U - Uttal - Be personen säga en enkel mening som "det är vackert väder idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.

T - Tid - Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.

OBS! Får du intensiv blixt­huvudvärk som slår till på några sekunder och håller i sig ska du söka vård. Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. Ofta tillkommer illamående och kräkningar. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan sk brusten aneurysm. Symtomen följer inte AKUT-testet helt och är därför lätt att missa.

De första tre timmarna är de absolut mest kritiska och ju snabbare man kommer igång med behandling desto bättre. Ring akut 112 om någon i din närhet får en stroke.

Fysiskt synliga funktionsnedsättningar

  • Neglekt. Skador i höger hjärnhalva kan leda till att man inte är medveten om det som finns till vänster i omgivningen och ibland också till vänster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken.
    Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna.
  • Dysfabi. Skador i hjärnstammen kan ge dysfagi, man får svårt att svälja mat och dryck.
  • Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.
  • Halvsidig förlamning/domning. Oftast är det ena kroppssidans arm och ben som påverkas.
  • Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar; tungan, mjuka gommen och läpparna. Språket är bevarat men verktyget fungerar inte.
  • Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.

Dolda funktionsnedsättningar

  • Trötthet. All typ av hjärnpåverkan ger en enorm trötthet framförallt i början. Tröttheten brukar minska med tiden men för många blir det ett symtom som man tvingas lära sig att leva med.
  • Minne. Huvudsakligen påverkas korttidsminnet.
  • Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt. 
  • Humörsförändringar. Man blir till exempel mer irritabel.
  • Depression. Den kan bero på skadan i sig men också på den förändrade situationen med förlust av vissa förmågor.
  • Affektlabilitet. Man får svårt att kontrollera känslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gråt.
  • Brist på intiativförmåga. Viljan finns men inget blir gjort.
  • Sexuell dysfunktion. Problem med sexualiteten kan dels bero på en funktionsstörning, dels på att man får sämre kroppsuppfattning och självkänsla.
  • Brist på sjukdomsinsikt. Det kan ta tid att inse vilka begränsningar man fått i och med sin stroke. En del tror för alltid att de kan lika mycket som förut.
  • Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.

Förlopp

Snabb vård begränsar skadorna. Anledningen är hjärnskadan kan minskas om man snabbt får sjukhusvård. Inom tre timmar kan mycket göras.

Allt fler överlever den akuta stroken. Trots det avlider lite mer än en fjärdedel av de som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom några månader. Det finns en risk att få återfall av stroke. Av de 30 000 personer som får stroke varje år insjuknar 25–35 % för andra eller tredje gången.

För alla som överlever går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.

Hjärninfarkt - blodpropp

Röntgenbild på blodpropp i hjärnan
Hjärninfarkt uppstår av att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör nervcellerna. Blodproppen kan komma från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet.

Hjärnblödning

Röntgenbild på hjärnblödning
Hjärnblödning kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. Om blödningen sker mellan hjärnhinnorna på hjärnans yta är det ofta ett medfött pulsåderbråck som spricker.

Vad är en TIA?

"TIA" är en förkortning för transitorisk ischemisk attack. "Transitorisk" betyder övergående och "ischemi" betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av kroppen. Man får symtom som liknar de man får vid hjärninfarkt, men de är inte bestående. Typiska attacker varar några minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre än 15 minuter. Hjärnvävnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodflödet kommer igång igen och symtomen går tillbaka inom 24 timmar.

En TIA är en varningssignal för en hotande stroke. Man kan minska risken för att få stroke genom förebyggande behandling som sänker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel rökning och förändra sin livsstil när det gäller kost och motion kan man själv förbättra oddsen.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-29

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar, säger forskaren Cecilia Winberg, projektledare för studien.

Läs mer
2019-11-27

Neuroordförande: Alla måste kunna ta del av vårdrådgivning via nätet

Så är det inteNeuros ordförande Lise Lidbäck medverkade på en seminariedag om morgondagens digitala vårdmöjligheter, arrangerad av Vårdanalys. - Alla, oavsett funktionsförmåga, måste kunna ta del av de möjligheter som de digitala tjänsterna via Internet kan innebära. idag visar våra Neurorapporter.

Läs mer
2019-11-09

Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård

Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-11-05

Humanioraforskning om multipel skleros

Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-29

"Slumpmässigt" vilken rehabilitering man får efter en stroke

Trots att miljarder läggs på att rädda de cirka 28 000 patienter som årligen får en stroke i Sverige så blir det inte mycket pengar över till rehabilitering.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer