Symtom vid stroke

Symtomen vid stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som har skadats. Det som utmärker stroke är de plötsliga symtomen som ofta kommer helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk och opåverkad gör stroken att man på sekunder eller minuter blir till exempel förlamad i ena kroppssidan, förlorar känseln, blir yr eller tappar talförmågan eller synen. Plötslig blixtrande huvudvärk väcker misstanke om blödning.

Vid hjärninfarkt (blodpropp) kan insjuknandet dock ske mera successivt eller i etapper under någon till några dagar. I högre ålder är det inte ovanligt att insjuknandet inträffar nattetid under sömnen.

De första tre timmarna är de absolut mest kritiska och ju snabbare man kommer igång med behandling desto bättre. Ring akut 112 om någon i din närhet får en stroke.

AKUT-testet

AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke. 

A - Ansikte - Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska man ringa nödnumret 112.

K - Kroppsdel - Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska man ringa 112.

U - Uttal - Be personen säga en enkel mening som "det är vackert väder idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.

T - Tid - Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.

OBS! Får du intensiv blixt­huvudvärk som slår till på några sekunder och håller i sig ska du söka vård. Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. Ofta tillkommer illamående och kräkningar. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan sk brusten aneurysm. Symtomen följer inte AKUT-testet helt och är därför lätt att missa.

Fysiskt synliga funktionsnedsättningar

  • Neglekt. Skador i höger hjärnhalva kan leda till att man inte är medveten om det som finns till vänster i omgivningen och ibland också till vänster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken.
    Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna.
  • Dysfabi. Skador i hjärnstammen kan ge dysfagi, man får svårt att svälja mat och dryck.
  • Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.
  • Halvsidig förlamning/domning. Oftast är det ena kroppssidans arm och ben som påverkas.
  • Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar; tungan, mjuka gommen och läpparna. Språket är bevarat men verktyget fungerar inte.
  • Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.

Dolda funktionsnedsättningar

  • Trötthet. All typ av hjärnpåverkan ger en enorm trötthet framförallt i början. Tröttheten brukar minska med tiden men för många blir det ett symtom som man tvingas lära sig att leva med.
  • Minne. Huvudsakligen påverkas korttidsminnet.
  • Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt. 
  • Humörsförändringar. Man blir till exempel mer irritabel.
  • Depression. Den kan bero på skadan i sig men också på den förändrade situationen med förlust av vissa förmågor.
  • Affektlabilitet. Man får svårt att kontrollera känslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gråt.
  • Brist på intiativförmåga. Viljan finns men inget blir gjort.
  • Sexuell dysfunktion. Problem med sexualiteten kan dels bero på en funktionsstörning, dels på att man får sämre kroppsuppfattning och självkänsla.
  • Brist på sjukdomsinsikt. Det kan ta tid att inse vilka begränsningar man fått i och med sin stroke. En del tror för alltid att de kan lika mycket som förut.
  • Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.

Förlopp

Snabb vård begränsar skadorna. Anledningen är hjärnskadan kan minskas om man snabbt får sjukhusvård. Inom tre timmar kan mycket göras.

Allt fler överlever den akuta stroken. Trots det avlider lite mer än en fjärdedel av de som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom några månader. Det finns en risk att få återfall av stroke. Av de 30 000 personer som får stroke varje år insjuknar 25–35 % för andra eller tredje gången.

För alla som överlever går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.

Hjärninfarkt - blodpropp

Röntgenbild på blodpropp i hjärnan
Hjärninfarkt uppstår av att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör nervcellerna. Blodproppen kan komma från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet.

Hjärnblödning

Röntgenbild på hjärnblödning
Hjärnblödning kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. Om blödningen sker mellan hjärnhinnorna på hjärnans yta är det ofta ett medfött pulsåderbråck som spricker.

Vad är en TIA?

"TIA" är en förkortning för transitorisk ischemisk attack. "Transitorisk" betyder övergående och "ischemi" betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av kroppen. Man får symtom som liknar de man får vid hjärninfarkt, men de är inte bestående. Typiska attacker varar några minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre än 15 minuter. Hjärnvävnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodflödet kommer igång igen och symtomen går tillbaka inom 24 timmar.

En TIA är en varningssignal för en hotande stroke. Man kan minska risken för att få stroke genom förebyggande behandling som sänker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel rökning och förändra sin livsstil när det gäller kost och motion kan man själv förbättra oddsen.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
 

Relaterade nyheter

2019-06-14

Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke

Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.

Läs mer
2019-05-22

Endast var fjärde kan tecknen på stroke

Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde i Sverige, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.

Läs mer
2019-05-16

Forskare från Lund satte stopp för inflammatoriskt protein vid Alzheimers

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med forskare i Spanien och England publicerat en studie i Acta Neuropathologica som stärker bilden av att proteinet, galectin-3, spelar en nyckelroll vid alzheimers. Galectin-3 är involverat vid inflammation även vid Parkinsons sjukdom och efter stroke.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
14 maj 2019
2019-05-13

Hela familjens liv förändrades efter stroken

Tommy vaknade en morgon och kunde inte lyfta ena armen. För hans fru Berit var det ovissheten som var värst. Och Gunnels man blev hjärntrött efter sin stroke. Gemensamt för alla tre är att de nu vill stötta andra som går igenom samma sak.

Läs mer
2019-05-13

Därför har strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving

Strokedagen 14 maj: Från att tidigare ha varit patienterna med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatient fått ett helt nytt fokus. -Det är de patienter vi ofta kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving

Läs mer
2019-05-13

Ge fler chans till livskvalitet, även efter stroke

Neuro skriver en debattartikel för att uppmärksamma internationella strokedagen den 14 maj 2019. Vår ambition är att lyfta den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen.

Läs mer
2019-05-13

Strokedagen 14 maj: se videoklipp om Thomas resa att lära sig gå igen

Thomas fick en massiv stroke för två år sedan och läkarna trodde inte han skulle överleva. Men det gjorde han med besked. Nu lär han sig gå igen. Bland annat genom ett forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus där exoskelett används i gångträning.

Läs mer
2019-05-09

Avancerad teknik räddar strokepatienter

Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats en hel del under åren.

Läs mer
2019-05-08

Undernäring hos äldre med neurologisk sjukdom

Vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet ställs mycket på ända som kan ha en stor inverkan på vårt ätande och därmed på vår hälsa, vilket i sin tur kan leda till undernäring. Neurologiska sjukdomar och åldrande är vanliga orsaker till undernäring.

Läs mer