Symtom vid stroke

Symtomen vid stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som har skadats. Det som utmärker stroke är de plötsliga symtomen som ofta kommer helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk och opåverkad gör stroken att man på sekunder eller minuter blir till exempel förlamad i ena kroppssidan, förlorar känseln, blir yr eller tappar talförmågan eller synen. Plötslig blixtrande huvudvärk väcker misstanke om blödning.

Vid hjärninfarkt (blodpropp) kan insjuknandet dock ske mera successivt eller i etapper under någon till några dagar. I högre ålder är det inte ovanligt att insjuknandet inträffar nattetid under sömnen.

De första tre timmarna är de absolut mest kritiska och ju snabbare man kommer igång med behandling desto bättre. Ring akut 112 om någon i din närhet får en stroke.

AKUT-testet

AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke. 

A - Ansikte - Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska man ringa nödnumret 112.

K - Kroppsdel - Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska man ringa 112.

U - Uttal - Be personen säga en enkel mening som "det är vackert väder idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.

T - Tid - Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.

OBS! Får du intensiv blixt­huvudvärk som slår till på några sekunder och håller i sig ska du söka vård. Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. Ofta tillkommer illamående och kräkningar. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan sk brusten aneurysm. Symtomen följer inte AKUT-testet helt och är därför lätt att missa.

Fysiskt synliga funktionsnedsättningar

  • Neglekt. Skador i höger hjärnhalva kan leda till att man inte är medveten om det som finns till vänster i omgivningen och ibland också till vänster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken.
    Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna.
  • Dysfabi. Skador i hjärnstammen kan ge dysfagi, man får svårt att svälja mat och dryck.
  • Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.
  • Halvsidig förlamning/domning. Oftast är det ena kroppssidans arm och ben som påverkas.
  • Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar; tungan, mjuka gommen och läpparna. Språket är bevarat men verktyget fungerar inte.
  • Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.

Dolda funktionsnedsättningar

  • Trötthet. All typ av hjärnpåverkan ger en enorm trötthet framförallt i början. Tröttheten brukar minska med tiden men för många blir det ett symtom som man tvingas lära sig att leva med.
  • Minne. Huvudsakligen påverkas korttidsminnet.
  • Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt. 
  • Humörsförändringar. Man blir till exempel mer irritabel.
  • Depression. Den kan bero på skadan i sig men också på den förändrade situationen med förlust av vissa förmågor.
  • Affektlabilitet. Man får svårt att kontrollera känslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gråt.
  • Brist på intiativförmåga. Viljan finns men inget blir gjort.
  • Sexuell dysfunktion. Problem med sexualiteten kan dels bero på en funktionsstörning, dels på att man får sämre kroppsuppfattning och självkänsla.
  • Brist på sjukdomsinsikt. Det kan ta tid att inse vilka begränsningar man fått i och med sin stroke. En del tror för alltid att de kan lika mycket som förut.
  • Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.

 

Förlopp

Snabb vård begränsar skadorna. Anledningen är hjärnskadan kan minskas om man snabbt får sjukhusvård. Inom tre timmar kan mycket göras.

Allt fler överlever den akuta stroken. Trots det avlider lite mer än en fjärdedel av de som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom några månader. Det finns en risk att få återfall av stroke. Av de 30 000 personer som får stroke varje år insjuknar 25–35 % för andra eller tredje gången.

För alla som överlever går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.

Hjärninfarkt - blodpropp

Röntgenbild på blodpropp i hjärnan
Hjärninfarkt uppstår av att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör nervcellerna. Blodproppen kan komma från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet.

Hjärnblödning

Röntgenbild på hjärnblödning
Hjärnblödning kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. Om blödningen sker mellan hjärnhinnorna på hjärnans yta är det ofta ett medfött pulsåderbråck som spricker.

Vad är en TIA?

"TIA" är en förkortning för transitorisk ischemisk attack. "Transitorisk" betyder övergående och "ischemi" betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av kroppen. Man får symtom som liknar de man får vid hjärninfarkt, men de är inte bestående. Typiska attacker varar några minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre än 15 minuter. Hjärnvävnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodflödet kommer igång igen och symtomen går tillbaka inom 24 timmar.

En TIA är en varningssignal för en hotande stroke. Man kan minska risken för att få stroke genom förebyggande behandling som sänker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel rökning och förändra sin livsstil när det gäller kost och motion kan man själv förbättra oddsen.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
 

Relaterade artiklar

2018-11-28

Promenader minskar risk för allvarlig stroke

Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för att drabbas av stroke – den som går en halvtimme om dagen löper också mindre risk för att en stroke blir allvarlig, visar en studie publicerad i tidskriften Neurology.

Läs mer
2018-11-28

Positiva effekter av amning

Mödrar som ammar löper en minskad risk för att drabbas av stroke senare i livet, enligt en ny amerikansk observationsstudie. I Studien har data från mer än 80 000 kvinnor analyserats.

Läs mer
2018-11-05

Ida ville jobba efter sin stroke – fick kämpa med myndigheter i månader

Mer än tre år efter sin stroke ville Ida Forsberg, 23 år, börja arbeta igen. Det blev starten på en lång kamp med Försäkringskassan. Till slut tog Ida Forsberg saken i egna händer.

Läs mer
2018-10-25

Skidåkaren Per Elofsson drabbad av stroke

På instagram skriver Per Elofsson: Ja vad livet kan förändras! För 3v sedan allt normalt, livet puffade på i lagom tackt då vindögd heten slog till.

Läs mer
2018-10-23

Allt färre drabbas av stroke

Antalet fall av stroke har minskat kraftigt under de senaste åtta åren. Det visar nya siffror från kvalitetsregistret Riksstroke. Slutsatsen är att de förebyggande åtgärder man använder har blivit bättre men också att vårdprocessen att snabbt få igång hela behandlingen har förbättrats.

Läs mer
2018-08-29

Så har en medborgarstyrd sjukvård blivit verklighet -Sverigeintressant

En medborgarstyrd sjukvård, där läkarna får betalt för hur väl de lyckas med att ge patienternas vård och hur personerna mår efter sin vård. Det verkar Dr Vivek Reddy på CHIO Intermountain Health Center i Utah ha lyckats med. På detta Almedalsseminarium 2018 medverkade också Kristina Niemi, Neuro.

Läs mer

Kan trombektomi bli exemplet på att regional samverkan räddar liv?

Beskrivning av samhällsfrågan: Idag är det kraftig underbehandling och ojämlik tillgång till mekanisk trombektomi, trots evidens och Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Kan behandling med trombektomi bli det goda exemplet på att det går att samverka regionalt och gemensamt styra resurser och

Läs mer
2018-05-07

Strokerehab en av fokusämnena i Neuropodden från Vitalismässan 2018

Strokedagen 2018 den 8 maj: För den som ska rehabilitera sig efter en stroke, finns en hel del fina hjälpmedel att tillgå. Det framkom inte minst på årets stora E-Hälsomötesplats Vitalis nyligen, som samlade 5000 personer från vården och den digitala industrin. Hör Neuropoddens reportage därifrån!

Läs mer

Hjultorget 2018!

Många utställare kommer att vara på plats för att visa de senaste inom hjälpmedel och vi hoppas på en stor tillströmning av besökare. Dagarna är fullspäckade med spännande aktiviteter och inspirerande föreläsare.

Läs mer
2017-12-22

Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen

Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.

Läs mer