Behandling av stroke

Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.

Hjärnblödning

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.

Hjärninfarkt - blodpropp

När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.

Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.

Vid stor svullnad

Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.

Förebygga komplikationer

I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.

Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Rehabilitering och träning

Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.

En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.

Rehabilitering i hemmet

Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.

Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.

Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

 

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om stroke

2024-01-15

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.

Läs mer
2023-05-04

Musikterapi kan hjälpa personer med långvarig smärta

I Sörmland erbjuds musikterapi som behandling för personer med långvarig smärta. I ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet, MDU, undersöker man nu vad den så kallade FMT-metoden har för effekter på målgruppen.

Läs mer
2023-04-26

För tidig födsel kan öka risken för stroke senare i livet

Förmaksflimmer är ovanligt hos barn och unga, men personer som föddes för tidigt, eller som var stora vid födseln, har en förhöjd risk att drabbas i vuxen ålder. Det visar en studie enligt sajten forskning.se.

Läs mer
2023-04-20

Vill du delta i forskning om digitalt stöd för hälsa och har drabbats av stroke eller TIA?

Vid Karolinska Institutet pågår ett forskningsprojekt som utvärderar hur träning och kontakt med fysioterapeut på distans via en mobilapplikation kan stödja personer med stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) att vara fysiskt aktiva.

Läs mer
2023-04-17

Sovande björnar kan bidra till att lösa strokegåtan

Sovande björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar, en av orsakerna till stroke. Varför får inte övervintrade björnar blodproppar? Det är en fråga som en internationell forskargrupp sökt svaret på i många år.

Läs mer
2023-03-30

Värmlänningarna bland de sämsta i landet att söka vård vid symtom på stroke

Tiden är avgörande för den som drabbas av en stroke. Värmlänningarna är dock bland de sämsta i landet på att ta sig till sjukhus vid en stroke. – Vi tolkar det som att kännedomen om stroke och symtomen på sjukdomen behöver bli bättre. Det kan rädda liv, säger överläkare Felix Andler till regionvarmland.se.

Läs mer
2023-03-29

Stroketeamet på Kalix sjukhus – kan få utmärkelsen Årets Neuroprofil

De är verksamma vid ett litet sjukhus i Region Norrbotten, med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Trots detta har de legat högt på listan över God strokevård under många år.

Läs mer
2023-02-01

Smarta tekniska hjälpmedel - forskningsstudie söker deltagare

Lunds universitet deltar med europeiska universitet och företag i ett forskningsprojekt om smarta tekniska hjälpmedel för människor med motorisk funktionsnedsättning i armar och händer till följd av en stroke eller ryggmärgsskada. Även anhöriga och personer som arbetar med denna målgrupp kan delta.

Läs mer
2023-01-10

Tillgången till rehabvård efter stroke är ojämlik

Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar av nya vårdförloppet, skriver Lise Lidbäck, Neuro, och Carina Petersson, Strokeförbundet på Dagens Samhälle Opinion.

Läs mer
2022-12-05

Ibland kan det vara bra att gå baklänges

Att gå baklänges ger många fördelar. Går gör vi hela tiden och det är bra för oss, men vad händer om vi utmanar kroppen och hjärnan och börjar gå baklänges? Det kräver mer uppmärksamhet och kan ge hälsofördelar.

Läs mer