Behandling av stroke

Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.

Hjärnblödning

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.

Hjärninfarkt - blodpropp

När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.

Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.

Vid stor svullnad

Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.

Förebygga komplikationer

I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.

Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Rehabilitering och träning

Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.

En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.

Rehabilitering i hemmet

Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.

Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.

Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

 

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade nyheter

2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-10-14

Uppsala med i internationell studie för bättre afasi-rehabilitering

Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i en stor internationell studie om rehabiliteringen för patienter som tappat talet, fått afasi efter en stroke. Effekten av olika behandlingar ska studeras för bättre rehabilitering. Få patienter får afasirehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjernerna

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer
2019-09-16

Första strokepatienten som flögs till Umeå för vård – är i dag nästan fullt återställd

Kurt Lindgård från Österhankmo i Korsholm blev den första patienten att flygas över Kvarken för strokevård. Allt gick exakt som det skulle, både vid Vasa centralsjukhus och vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Läs mer
Söker deltagare
2019-09-03

Stroke: Deltagare sökes till forskningsstudie

Vill du vara med och utforma en ny personcentrerad vårdövergång mellan sjukhus och hemmet?

Läs mer
Neuro gör skillnad!
2019-09-03

Nöjdare med strokerehabiliteringen efter att Neuro kritiserat

Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke. För några år sedan riktades kritik från Neuro mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen.

Läs mer
2019-08-20

Armträning efter stroke går lika bra utan robot

Tidningen Fysioterapi skriver om ny forskning: Robotassisterad träning ger inte strokepatienter bättre armfunktion än vanlig rehabilitering, enligt en studie publicerad i tidskriften Lancet.

Läs mer
2019-08-16

Träning hjälper - men svårt att orka med

Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer