Behandling av stroke

Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.

Hjärnblödning

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.

Hjärninfarkt - blodpropp

När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.

Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.

Vid stor svullnad

Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.

Förebygga komplikationer

I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.

Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Rehabilitering och träning

Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.

En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.

Rehabilitering i hemmet

Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.

Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.

Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

 

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om stroke

2022-05-11

Kunskapswebbinar om Stroke - se det i efterhand

Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.

Läs mer
2022-05-10

Bättre rehabilitering efter stroke är ett måste

Lidandet och de stora kostnaderna kopplade till strokefallen kan minska betydligt om de nya riktlinjer som nu är på remiss införs i hela Sverige, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck på Dagens Medicins debattsida.

Läs mer
2022-05-09

Blir det bra strokevård för alla nu?

Den 13 november 2007 förlorade jag min pappa i en stroke. Han fick aldrig uppleva livet som pensionär efter ett långt yrkesliv. Han hade otur i vårdlotteriet - sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi i familjen önskat och han avled tre månader efter insjuknandet. Neuros ordförande Lise Lidbäck i debattartikel i Dalademokraten.

Läs mer
2022-05-03

Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till

Debattartikel på Altinget.se: Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6- och 2,6-miljonerklubben, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.

Läs mer
2022-04-29

Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?

Karolinska Institutet söker nya deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).

Läs mer

Kunskapswebbinar om Stroke

Ett tips från 1,6 miljoners-klubben: Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.

Läs mer
2022-04-27

Snabbare strokebehandling med kamera i ambulansen

Tolv ambulanser i Västra Götalandsregionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.

Läs mer
2022-04-04

Skådespelaren Bruce Willis diagnostiserad med afasi

Afasi innebär nedsatt förmåga eller oförmåga att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. Stroke är den vanligaste orsaken till afasi, men det förekommer även vid andra hjärnskador och sjukdomar.

Läs mer
2022-03-29

Fler döda i stroke under pandemin

År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar en statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

Läs mer
2022-03-23

Små förändringar kapar livsviktiga minuter på Karolinska

Karolinska universitetssjukhuset i Solna gör nu små justeringar i arbetssätten för att kapa livsviktiga minuter för patienter som är i behov av trombektomi efter en stroke.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet