Behandling av stroke

Direkt, i det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Medicin som förebygger proppar kan vara farlig under pågående blödning. En datortomografisk undersökning visar om det är en blödning eller propp. Ambulanspersonalen i Sverige vet att det är bråttom att föra patienten till sjukhus. På akutmottagningar försöker man också medverka till en så snabb behandling som möjligt.

Hjärnblödning

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning kan konstateras med hjälp av magnetkamera. I sådana fall flyttas patienten direkt till en neurokirurgisk klinik. Behandlingen innebär att det brustna kärlet täpps till. Detta kan göras på två olika sätt, antingen med en klämma som sätts på kärlet utifrån, eller genom att kärlet lagas inifrån i samband med angiografi, så kallad coiling.

Hjärninfarkt - blodpropp

När orsaken till en stroke är en blodpropp behöver patienten få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp sk trombolys. Det är en behandling som man måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning.

Det finns även en metod att avlägsna en blodpropp med en operation sk trombektomi. Då förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken och med hjälp av röntgen hittar läkare rätt och kan avlägsna proppen.

Vid stor svullnad

Det finns ytterligare en behandlingsmetod vid akut hjärninfarkt. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden. Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden.

Förebygga komplikationer

I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta. Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen.

Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Rehabilitering och träning

Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning. Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna.

En del patienter, framför allt äldre, som har många andra medicinska problem och som är svårt påverkade av sin stroke, är kanske inte åtkomliga för rehabilitering, åtminstone under det inledande skedet. Då blir det fråga om att hitta en annan lämplig boendeform för patienten.

Rehabilitering i hemmet

Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand, eller med hjälp av hemhjälp.

Om det behövs kan den stroke-drabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som fysioterapi (sjukgymnastik), talträning med logoped och träning inför den praktiska vardagen med arbetsterapeut. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.

Grunden för all lyckad rehabilitering är att patienten är i stånd att ta emot vården och även känner sig motiverad. Kontakten med friska anhöriga och andra är också en avgörande faktor som förbättrar läkningsprocessen.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för stroke 2017. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Nationella riktlinjer för vård vid stroke innehåller rekommendationer om åtgärder inom primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

 

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade nyheter

2021-09-09

Screening minskar risk för stroke

En stor svensk studie visar att nationell screening för förmaksflimmer vid 75–76 års ålder tydligt skulle minska risken för allvarlig blödning, stroke och död. Men hälften av de som erbjöds screening i studien deltog inte. Forskarna vill nu undersöka hur en bred satsning skulle kunna nå ännu fler.

Läs mer
2021-08-31

Strokesnack sista måndagen i månaden

Sista måndagen i månaden kl 14-15.30 samlas ett gäng Neuromedlemmar via skärmen. Det som förenar dem är att de alla har drabbats av stroke. I gruppen får de möjlighet att prata med andra som har förståelse. Förståelse för situationer, känslor och tankar.

Läs mer
2021-08-27

Filippa, 16, fick en stroke

Mitt framför ögonen på sin mamma kände 16-åriga Filippa att något plötsligt hände med henne. Hon tappade talet och kunde inte kontrollera sin vänsterarm. Senare visade det sig att hon hade fått en hjärnblödning som berodde på ett medfött hjärtfel.

Läs mer
2021-08-27

Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?

Karolinska Institutet söker deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).

Läs mer
2021-08-25

Enkel senförflyttning kan ge ökad funktion vid droppfot efter stroke

Droppfot är ett vanligt symtom vid ett stort antal tillstånd i den neuromuskulära rörelseapparaten och innebär att förmågan att lyfta upp foten är nedsatt eller obefintlig. Ett symtom som kan medför stora bekymmer för den som drabbats.

Läs mer
2021-08-13

Brist på neurologer i 14 regioner

Det fattas neurologer i mer än hälften av landets regioner, enligt en granskning som nyhetsbyrån TT gjort.

Läs mer

Föreläsning om tal, språk och kommunikation efter stroke

Kan intensiv träning med bilder hjälpa personer att kommunicera efter en hjärnskada? Sambi-projektet ”Att samtala med bilder” bjuder in till en intressant digital föreläsning med logopeden Ellika Schalling om tal, språk och kommunikation efter stroke.

Läs mer
2021-05-31

Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige

Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.

Läs mer
2021-05-05

Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke

Personer med tjänstemannayrken verkar oftare återgå i arbete efter en stroke än personer med arbetaryrken. Kunskap saknas om hur övriga arbetsrelaterade faktorer påverkar återgången.

Läs mer

Strokevårdens framsteg och framtid - seminarietips

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och leder dessutom till funktionsnedsättningar hos en stor andel av de som överlever. Glädjande nog har aktiv behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och förmaksflimmer lett till färre strokefall. Förbättrat akut omhändertagande har också bidragit till att effekterna av stroke kan begränsas.

Läs mer