Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Mycket vi inte vet än om stroke och covid-19
Covid-19 är en utmaning för vården och rehabiliteringen på många olika sätt. Hur påverkas strokevården och vad gäller för risken att drabbas av svår covid för den som haft en stroke? Och hur påverkas den livsviktiga rehabiliteringen efter en stroke av att vården fokuserar på coronaviruset. Vi ställ
Förbättrad strokevård med nytt omhändertagande
Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter som drabbas av akut stroke – som använts i Region Stockholm sedan 2017 – har lett till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Neurology
Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar
Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi
Läs mer om hur Neuro bidrar till strokeforskning
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt
Birgitta nekas rätten till livet på sin balkong
Har du balkong eller uteplats ser du säkert fram emot att få skingra tankarna och få ny energi där. Även Neuros medlem Birgitta längtar efter detta, fast hon kan på grund av rörelsehinder inte komma ut på sin balkong längre. Trots det nekades hon bostadsanpassning av kommunen och Neuro hjälpte henne
Reviderade stroke-riktlinjer ger 24-timmarsfönster för trombektomi
Socialstyrelsen har nu genomfört en översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid stroke. Syftet är att säkerställa att riktlinjerna är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Översynen har lett till nya rekommendationer; Kontinuerlig uppföljning och viss trombektomi inom 24 timmar.
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar
Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar, säger forskaren Cecilia Winberg, projektledare för studien.
Neuroordförande: Alla måste kunna ta del av E-hälsan via nätet
Så är det inteNeuros ordförande Lise Lidbäck medverkade på en seminariedag om morgondagens digitala vårdmöjligheter, arrangerad av Vårdanalys. - Alla, oavsett funktionsförmåga, måste kunna ta del av de möjligheter som de digitala tjänsterna via Internet kan innebära. idag visar våra Neurorapporter.
Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård
Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.