Få diagnos vid stroke

Stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen kartlägger symtomen. Det är viktigt att snabbt ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp, eftersom det avgör behandlingen.

Följande utredningar görs:

  • Kartläggning av sjukdomshistoria bland annat för att utesluta alternativa orsaker som epileptiskt anfall med förlamningssymptom eller migrän som ibland kan påminna om stroke
  • Kroppsundersökning. Speciellt undersöks hjärta, blodcirkulation och nervsystem
  • Blodprov
  • EKG
  • Datortomografi (skiktröntgen av hjärnan). Blödningar syns nästan alltid medan infarkter ibland blir synliga först senare. Ett alternativ kan vara undersökning med magnetkamera
  • Ultraljudsundersökning av halskärlen
  • Bedömning av förlorade funktioner

Ibland tillkommer:

  • ultraljudsundersökning av hjärtat
  • kärlröntgen
  • ryggmärgsprov
  • speciella blodprov

Reaktionsfaser

Eftersom det första året efter en stroke ofta är omvälvande ur psykologisk synvinkel, kan det vara bra att vänta med att fatta några stora beslut kring arbete, familj, boende och livsstil. Det är med andra ord ingen brådska att göra några drastiska förändringar i livet.

För att få den nya tillvaron att fungera så bra som möjligt, krävs många gånger professionell hjälp. Kunskap om den egna diagnosen och möjlighet till stödsamtal är också viktigt. Att få kontakt med andra med samma diagnos kan för många vara till stor hjälp.

Kontakta Neuroförbundet, som kan erbjuda olika former av råd och stöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra som har samma diagnos eller erfarenhet av liknande situation. Läs om Neuroförbundets diagnosstöd.

En person som får en stroke befinner sig plötsligt i en helt ny livssituation. De psykologiska och sociala konsekvenserna beror på sjukdomens svårighetsgrad samt på individens personlighet och bakgrund. Patientens anhöriga påverkas också i stor utsträckning. Insjuknandet kan innebära att patienten och/eller anhöriga kommer i ett psykiskt kristillstånd, en livssituation där tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt klara av situationen.

De här reaktionerna är inte utmärkande för stroke, utan drabbar nästan alla som upplevt något svårt och omvälvande i livet.

Chockfasen

Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Det kan också vara svårt att ta in ordet stroke.

Reaktionsfasen

Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chock- och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chocken men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot det inträffade. Det kan ibland innebära att man förnekar sin det som hänt "det här är inte sant".
Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför just jag. Andra reaktioner kan vara att förtränga sina känslor helt.

Bearbetningsfasen

När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar fortfarande, men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oro får komma fram. Det kan ske genom att prata med någon annan.
Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin stroke, att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det i den här fasen låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.

Nyorienteringsfasen

Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och diagnosen ses snarare som en del av livet än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro. Ibland uppstår även depressiva symptom, särskilt om man fastnat i en kris.

En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Den kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter. Kroppsspråket kan bli mer livlöst.

Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form.

Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr. leg sjuksköterska, Karolinska Institutet

Någon att prata med

Det gäller att finna en balans där sjukdomen får ta lagom mycket plats. Att inte nämna den alls är orealistiskt. Effekterna av en stroke försvinner ju inte för att man "tiger ihjäl" problemen. Att prata om det som är svårt kan faktiskt ha positiva effekter. Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om sin stroke. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.

Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet stroke. Att själv ta upp ämnet och avdramatisera det hela är då en god idé.

Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva efter en stroke har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-10-14

Uppsala med i internationell studie för bättre afasi-rehabilitering

Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i en stor internationell studie om rehabiliteringen för patienter som tappat talet, fått afasi efter en stroke. Effekten av olika behandlingar ska studeras för bättre rehabilitering. Få patienter får afasirehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjernerna

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer
2019-09-16

Första strokepatienten som flögs till Umeå för vård – är i dag nästan fullt återställd

Kurt Lindgård från Österhankmo i Korsholm blev den första patienten att flygas över Kvarken för strokevård. Allt gick exakt som det skulle, både vid Vasa centralsjukhus och vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Läs mer
Söker deltagare
2019-09-03

Stroke: Deltagare sökes till forskningsstudie

Vill du vara med och utforma en ny personcentrerad vårdövergång mellan sjukhus och hemmet?

Läs mer
Neuro gör skillnad!
2019-09-03

Nöjdare med strokerehabiliteringen efter att Neuro kritiserat

Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke. För några år sedan riktades kritik från Neuro mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen.

Läs mer
2019-08-20

Armträning efter stroke går lika bra utan robot

Tidningen Fysioterapi skriver om ny forskning: Robotassisterad träning ger inte strokepatienter bättre armfunktion än vanlig rehabilitering, enligt en studie publicerad i tidskriften Lancet.

Läs mer
2019-08-16

Träning hjälper - men svårt att orka med

Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer