Få diagnos vid stroke

Stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen kartlägger symtomen. Det är viktigt att snabbt ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp, eftersom det avgör behandlingen.

Följande utredningar görs:

  • Kartläggning av sjukdomshistoria bland annat för att utesluta alternativa orsaker som epileptiskt anfall med förlamningssymptom eller migrän som ibland kan påminna om stroke
  • Kroppsundersökning. Speciellt undersöks hjärta, blodcirkulation och nervsystem
  • Blodprov
  • EKG
  • Datortomografi (skiktröntgen av hjärnan). Blödningar syns nästan alltid medan infarkter ibland blir synliga först senare. Ett alternativ kan vara undersökning med magnetkamera
  • Ultraljudsundersökning av halskärlen
  • Bedömning av förlorade funktioner

Ibland tillkommer:

  • ultraljudsundersökning av hjärtat
  • kärlröntgen
  • ryggmärgsprov
  • speciella blodprov

Reaktionsfaser

Eftersom det första året efter en stroke ofta är omvälvande ur psykologisk synvinkel, kan det vara bra att vänta med att fatta några stora beslut kring arbete, familj, boende och livsstil. Det är med andra ord ingen brådska att göra några drastiska förändringar i livet.

För att få den nya tillvaron att fungera så bra som möjligt, krävs många gånger professionell hjälp. Kunskap om den egna diagnosen och möjlighet till stödsamtal är också viktigt. Att få kontakt med andra med samma diagnos kan för många vara till stor hjälp.

Kontakta Neuroförbundet, som kan erbjuda olika former av råd och stöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra som har samma diagnos eller erfarenhet av liknande situation. Läs om Neuroförbundets diagnosstöd.

En person som får en stroke befinner sig plötsligt i en helt ny livssituation. De psykologiska och sociala konsekvenserna beror på sjukdomens svårighetsgrad samt på individens personlighet och bakgrund. Patientens anhöriga påverkas också i stor utsträckning. Insjuknandet kan innebära att patienten och/eller anhöriga kommer i ett psykiskt kristillstånd, en livssituation där tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt klara av situationen.

De här reaktionerna är inte utmärkande för stroke, utan drabbar nästan alla som upplevt något svårt och omvälvande i livet.

Chockfasen

Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Det kan också vara svårt att ta in ordet stroke.

Reaktionsfasen

Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chock- och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chocken men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot det inträffade. Det kan ibland innebära att man förnekar sin det som hänt "det här är inte sant".
Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför just jag. Andra reaktioner kan vara att förtränga sina känslor helt.

Bearbetningsfasen

När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar fortfarande, men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oro får komma fram. Det kan ske genom att prata med någon annan.
Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin stroke, att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det i den här fasen låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.

Nyorienteringsfasen

Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och diagnosen ses snarare som en del av livet än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro. Ibland uppstår även depressiva symptom, särskilt om man fastnat i en kris.

En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Den kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter. Kroppsspråket kan bli mer livlöst.

Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form.

Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr. leg sjuksköterska, Karolinska Institutet

Någon att prata med

Det gäller att finna en balans där sjukdomen får ta lagom mycket plats. Att inte nämna den alls är orealistiskt. Effekterna av en stroke försvinner ju inte för att man "tiger ihjäl" problemen. Att prata om det som är svårt kan faktiskt ha positiva effekter. Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om sin stroke. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.

Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet stroke. Att själv ta upp ämnet och avdramatisera det hela är då en god idé.

Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva efter en stroke har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Nyheter om stroke

2021-11-23

Rehab efter stroke med digital teknik och smarta glasögon

Den som drabbas av stroke har ofta en lång och mödosam väg tillbaka. Då det är hjärnan som är skadad är det den som behöver tränas och läkas, vilket neurologen Helena Fordell i Umeå har forskat på i tjugo år och utvecklat nya metoder och hjälpmedel för, genom bolaget Brain Stimulation. Nu kan Brain Stimulation äntligen göra en bred lansering av sin innovativa teknik till sjukhus i Sverige och världen.

Läs mer
2021-11-23

Rehabilitering efter stroke – avgörande för den drabbades framtida liv

Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. -Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.

Läs mer
2021-11-22

När husse fick stroke slog hunden Gibson larm

Björn segnade ner på golvet i tvättstugan och höll på att dö. Då reagerade familjens hund Gibson. – Att Gibson hittade mig där på golvet var direkt livräddande, säger Björn Wall till Aftonbladet.

Läs mer
2021-11-16

Jag bestämde mig tidigt för att inte bli bitter - Maja Havbring – medlem i Neuro

En dag i slutet av år 2008, när jag vaknade och skulle gå på toa, dök jag i golvet det första jag gjorde. Vänstersidan fungerade inte och jag förstod inte vad det var. Jag bor själv men som tur var hade jag en telefon i närheten och kunde ringa min pappa som kom med ilfart och tog mig till sjukhuset.

Läs mer
2021-11-16

Fingervänlig mat kan underlätta för personer med motoriska svårigheter

Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.

Läs mer
2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer

Stroke – så kan patientens resa se ut

Den 28 oktober kl 18.30 bjuder 1,6 & 2,6 miljonerklubben in till ett nytt aktuellt kunskapswebbinar om stroke. Vad händer vid en stroke? Hur går rehabiliteringen till och vilket stöd kan man få?

Läs mer
Temanummer
2021-10-14

Tema neurologi i Läkartidningen denna vecka

Neurologin i Sverige står i fokus för veckans utgåva av Läkartidningen, med nyhetsartiklar som omfattar totalt tolv sidor.

Läs mer
2021-10-13

Allt fler får strokebehandling med trombektomi efter ändrade riktlinjer

Sedan början av 2020 säger de natio­­nella riktlinjerna för stroke att patienter med stora proppar i hjärnans främre del – och räddningsbar hjärnvävnad 6 till 24 timmar efter insjuknandet – bör erbjudas behandling med trombektomi, en åtgärd som har högsta prioritet.

Läs mer
2021-10-12

Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik

Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet