Stroke

Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.

Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Vad är stroke?

En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112.  Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.

 

I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.

Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.

Forskning om stroke

Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.

Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.

Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!
 

Relaterade nyheter

2020-10-06

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke - utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.

Läs mer
2020-09-30

Kalix sjukhus Årets Strokeenhet 2019

Den klinik som utmärkte sig bäst för ”God strokevård” 2019 var strokeenheten vid Kalix sjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2019” av Sveriges strokeregister Riksstroke!

Läs mer
2020-09-30

Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv

Neurostödd försking Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på

Läs mer
2020-09-17

Tal- och sväljsvårigheter

Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.

Läs mer
2020-08-26

Doktor Mikael: Då ska du ta din huvudvärk på allvar - kan vara stroke

De flesta har huvudvärk då och då – men uppemot fyra–fem procent av svenskarna har kronisk huvudvärk. Det berättade Doktor Mikael när han pratade om olika typer av huvudvärk i Nyhetsmorgon i TV4.

Läs mer
”Jag tränar varje dag”
2020-08-19

Programledaren Inger Ljung Olsson drabbad av stroke

Inger Ljung Olsson, programledare för ”Go’kväll” i SVT, har drabbats av en hjärnblödning, enligt Aftonbladet.

Läs mer
2020-05-26

Psykosläkemedel kan bli räddning vid hjärn- och ryggmärgsskada

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att behandling med trifluoperazine (TFP) – som traditionellt använts för att behandla patienter med schizofreni och andra psykiska sjukdomar – kan reducera svullnaden efter hjärn- och ryggmärgsskador.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-05-11

Journalisten Thomas överlevde två stroke och är åter på gång tillbaka

Neurostödd försking Strokedagen 14 maj:Thomas Ejderhov var redaktör för Neuros medlemstidning Reflex Magasin under tio år. Livstempot var högt med många järn i elden, tills det plötsligt blev tvärstopp. Två stroke inom ett dygn förlamade honom men han är nu på väg tillbaka, besviken över den erbjudna rehabilitering.

Läs mer
2020-05-11

Anna Norlander forskar om fatigue efter stroke

Neurostödd försking Anna Norlander är fysioterapeut och forskar på fatigue, hjärntrötthet, efter stroke vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet. Under 2019 fick hennes team stöd från Neuro för sin viktiga forskning.

Läs mer