Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Ibland kan det vara bra att gå baklänges
Att gå baklänges ger många fördelar. Går gör vi hela tiden och det är bra för oss, men vad händer om vi utmanar kroppen och hjärnan och börjar gå baklänges? Det kräver mer uppmärksamhet och kan ge hälsofördelar.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.
Fysiskt aktiva har större chans att överleva vid hjärnblödning
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning. Att vara fysiskt aktiv minskar också risken att drabbas av svåra symtom om olyckan väl är framme. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare
Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.
Stockholm saknar fungerande öppenvård för neurologi
En läkare har enligt Läkartidningen larmat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om att Region Stockholm inte har någon fungerande öppenvård för neurologi. Det ökar trycket på slutenvården, och på Södersjukhuset, Sös, har flera läkare slutat. Nu vidtar regionen ett antal åtgärder.
Två korta informationsfilmer om hjärntrötthet
Mental trötthet eller hjärntrötthet som även kallas fatigue är en bekymmersam konsekvens av neurologiska diagnoser, traumatiska skallskador och stroke. Vid fatigue kan även balans, koordination och motorik påverkas tillfälligt.
"Dr Mikael" förklarar skillnaden mellan en ”tia” och en stroke
Läkaren Mikael Sandström i Tv 4 svarar på tittarnas frågor om stroke. Veronica undrar om hon kommer få leva med hjärntrötthet efter sin stroke bland annat. Dan undrar hur man kan hjälpa någon som är mitt inne i ett strokeanfall.
Strokerehab bör få en uppryckning
Rehabilitering efter stroke eller traumatiska hjärnskador är onekligen svårt men det stora antalet individer som drabbas borde mana till större ansträngningar.
Smärtrehab får patienter att aktivera sig igen
Att leva med långvarig smärta kan påverka hela livet. Smärtan är en individuell känsla som skiljer sig åt från person till person, men som ofta leder till social isolering, depression och långa sjukskrivningar. På rehabiliteringsmedicin i Lund arbetar arbetsterapeuterna aktivt med att försöka få sina patienter att återigen aktivera sig trots att de har ont.
Covid-19:s effekter på nervsystemet studeras i nytt projekt
Ett europeiskt forskningsprojekt ska i fem år bland annat undersöka neurologiska långtidseffekter efter genomgången infektion i covid-19, något som håller på att bli ett samhällsproblem. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som ingår i projektet.