Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Vill du delta i forskning om digitalt stöd för hälsa och har drabbats av stroke eller TIA?
Vid Karolinska Institutet pågår ett forskningsprojekt som utvärderar hur träning och kontakt med fysioterapeut på distans via en mobilapplikation kan stödja personer med stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) att vara fysiskt aktiva.
Sovande björnar kan bidra till att lösa strokegåtan
Sovande björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar, en av orsakerna till stroke. Varför får inte övervintrade björnar blodproppar? Det är en fråga som en internationell forskargrupp sökt svaret på i många år.
Värmlänningarna bland de sämsta i landet att söka vård vid symtom på stroke
Tiden är avgörande för den som drabbas av en stroke. Värmlänningarna är dock bland de sämsta i landet på att ta sig till sjukhus vid en stroke. – Vi tolkar det som att kännedomen om stroke och symtomen på sjukdomen behöver bli bättre. Det kan rädda liv, säger överläkare Felix Andler till regionvarmland.se.
Stroketeamet på Kalix sjukhus – kan få utmärkelsen Årets Neuroprofil
De är verksamma vid ett litet sjukhus i Region Norrbotten, med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Trots detta har de legat högt på listan över God strokevård under många år.
Smarta tekniska hjälpmedel - forskningsstudie söker deltagare
Lunds universitet deltar med europeiska universitet och företag i ett forskningsprojekt om smarta tekniska hjälpmedel för människor med motorisk funktionsnedsättning i armar och händer till följd av en stroke eller ryggmärgsskada. Även anhöriga och personer som arbetar med denna målgrupp kan delta.
Tillgången till rehabvård efter stroke är ojämlik
Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar av nya vårdförloppet, skriver Lise Lidbäck, Neuro, och Carina Petersson, Strokeförbundet på Dagens Samhälle Opinion.
Ibland kan det vara bra att gå baklänges
Att gå baklänges ger många fördelar. Går gör vi hela tiden och det är bra för oss, men vad händer om vi utmanar kroppen och hjärnan och börjar gå baklänges? Det kräver mer uppmärksamhet och kan ge hälsofördelar.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.
Fysiskt aktiva har större chans att överleva vid hjärnblödning
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning. Att vara fysiskt aktiv minskar också risken att drabbas av svåra symtom om olyckan väl är framme. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare
Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.