Nyheter
Värmlänningarna bland de sämsta i landet att söka vård vid symtom på stroke
Tiden är avgörande för den som drabbas av en stroke. Värmlänningarna är dock bland de sämsta i landet på att ta sig till sjukhus vid en stroke. – Vi tolkar det som att kännedomen om stroke och symtomen på sjukdomen behöver bli bättre. Det kan rädda liv, säger överläkare Felix Andler till regionvarmland.se.
Ny rekommendation om egenberedskap av läkemedel och förbrukningsartiklar
Socialstyrelsen rekommenderar en månads beredskap i hemmet av läkemedel och förbrukningsartiklar som förskrivits av hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att stärka beredskapen och minska sårbarheten hos patienter, hälso- och sjukvård och apotek.
Rätten till kognitions- och kommunikationshjälpmedel måste säkerställas
Socialstyrelsens nationella hjälpmedelsstatistik visar redan att tillgången är ojämlik över landet, skriver Logopedförbundet och Sveriges arbetsterapeuter tillsammans med Neuroförbundet och en rad andra patientorganisationer Altinget debatt.
Stroketeamet på Kalix sjukhus – kan få utmärkelsen Årets Neuroprofil
De är verksamma vid ett litet sjukhus i Region Norrbotten, med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Trots detta har de legat högt på listan över God strokevård under många år.
Hon är Neuroförbundets nya kanslichef
Hallå där Katarina Gustafsson, ny kanslichef på Neuroförbundet, vem är du? - Jag har tidigare arbetat inom folkbildningen samt med övergripande förutsättningsfrågor för civilsamhället. Fokus var ungas rätt till att organisera sig och att de ska kunna ha en aktiv fritid.
Kommunala riktlinjer snävar in rättigheter
Förra veckan deltog Neuroförbundets juridiska rådgivare Maria Lillieroth på webbinariet "Kommunala riktlinjer inom LSS - en uppföljning". Föredraget visade på hur kommuner arbetar med riktlinjer för LSS-insatser och hur dessa riktlinjer ofta begränsar möjligheter och rättigheter för personer i behov av insatser via LSS. Webbinariet arrangerades av Autismförbundet.
Imad Halawa kan bli Årets Neuroprofil
Imad Halawa är överläkare i neurologi vid Gävle sjukhus. Han är en av finalisterna till att få utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023.
Fröken MS – kan bli Årets Neuroprofil
Malin Holmlund är för många på sociala medier mer känd som Fröken MS. Med många följare når hon ut med sitt budskap om en ofta osynlig diagnos och samlar samtidigt in pengar till forskningen. Bara under de senaste åren har hon samlat in mer än 130 000 kronor till forskning, råd och stöd till förmån för personer med neurologiska diagnoser.
Marie Kierkegaard kan bli Årets Neuroprofil
Marie Kierkegaard är fysioterapeuten som bland annat forskat om styrketräning för personer med MS-relaterad fatigue (Hjärntrötthet vid multipel skleros).
Skulle du vilja möta andra med CMT?
I vår förening i Jönköpings län finns önskemål om att starta ett nätverk för personer med CMT, Charcot-Marie-Tooth, ärftlig form av polyneuropati. Är du intresserad av att träffa andra och utbyta erfarenheter, digitalt eller fysiskt?
Delar med sig av medlemmarnas erfarenheter
Nyligen fick vår juridiska rådgivare Maria Lillieroth tillfälle att presentera den bild som våra medlemmar ger oss om läget och vilka problem som är vanligast förekommande.
Anders Svenningsson – kan bli Årets Neuroprofil
Anders Svenningsson är adjungerad professor och överläkare vid Danderyds sjukhus. Han är en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023. Du har blivit nominerad till Årets Neuroprofil 2023. Vad tänker du om det?
Svårare epilepsi kopplas till social utsatthet
Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling från Göteborgs universitet. Avhandlingen har också studerat socioekonomiska faktorer utifrån data från nationella register och självrapporteringsenkäter.
Caroline Ingre kan bli Årets Neuroprofil 2023
Caroline Ingre är överläkaren och ALS-forskaren som synts lite extra mycket i medierna det senaste året. Hon är också en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023.
Mindre risk för parkinson hos allsvenska fotbollsspelare
Risken för Parkinsons sjukdom var lägre och för ALS gick det inte att få tillräckligt säkert resultat. Däremot såg man att män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen. Detta enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.