Kvinna med en skylt
Forskarna fann att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barr-viruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen. Foto: Peder Björling.

Så kan antikroppar mot Epstein-Barr-virus orsaka MS

Neurostödd forskning Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.

Epstein-Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor tidigt i livet och stannar sedan kvar i kroppen, vanligen utan att orsaka symtom. Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess.

Förra året publicerades två studier i Science och Nature som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.

– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger Olivia Thomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.