Nyheter
MS-läkemedel hade god effekt på patienter med schizofreni
Susanne Bejerot och hennes forskarteam vid Örebro universitet ville pröva om ett läkemedel mot bland annat MS; som dämpar delar av immunförsvaret, kunde ha effekt på psykiatriska sjukdomar.
Tillgången till rehabvård efter stroke är ojämlik
Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar av nya vårdförloppet, skriver Lise Lidbäck, Neuro, och Carina Petersson, Strokeförbundet på Dagens Samhälle Opinion.
Daniel Bergström
När jag var 15 år blev jag allvarligt sjuk och läkarna trodde först att det var lunginflammation. Men efter att jag fick hjärtstillestånd i oktober 1992, såg läkarna att mitt hjärta var mer än dubbelt så stort som det borde. Jag hade kraftig hjärtsvikt och höll på att dö.
Kan neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar i västra Finland bidra till MS?
Ungefär 3 miljoner människor levde med diagnosen multipel skleros (MS) över hela världen år 2022, och antalet ökar långsamt. Man har sedan tidigare sett en ökad förekomst långt från ekvatorn och särskilt hög förekomst i de skandinaviska länderna. Den högsta förekomsten i världen återfinns i västra Finland. Kan denna lokala anhopning av fall ge ledtrådar till vad som orsakar sjukdomen? Det undrar två forskare enligt en artikel Läkartidningen.
Dalarna inför högkostnadsskydd för hjälpmedel
Nu ändras patientavgifterna för hjälpmedel i Dalarna och det införs ett nytt högkostnadsskydd som är gemensamt för region och kommun, något Dalarna blir först i Sverige med, enligt ett uttalande i SR P4 Dalarna.
Personer med epilepsi extra hårt drabbade
Redan i oktober 2022 hade fler läkemedel restnoterats än under hela föregående året. Patienter med epilepsi är en grupp som drabbats hårt.
Förskrivare behöver mer utbildning om kommunikationshjälpmedel
Det behövs även fortbildning om kommunikationshjälpmedel bland yrkesverksamma logopeder och arbetsterapeuter, skriver Magnus Andén, Riksföreningen JAG, och Lise Lidbäck, Neuro, i en debattartikel i Dagens Medicin.
Ska höjningen av garantinivån gå rakt ner i den kommunala kassan igen?
Den första januari 2023 höjs prisbasbeloppet - och därmed också aktivitets- och sjukersättningen - för att kompensera för inflationen. Ska stora delar av även denna höjning gå rakt in i den kommunala kassan? Det skriver Funktionsrätt Sverige (där Neuro ingår) i ett öppet brev till socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Ostadig gång hos äldre kan bero på NPH
Många äldre har problem med ostadig gång. Men inget säger att alla måste ha det så. Ungefär en femtedel av äldre med gångbesvär har en speciell typ av neurologisk förklaring till sina problem (NPH) – vilket innebär att det kan gå att få behandling, enligt forskning.
Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson
Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie som Neurologi i Sverige refererar till.
Forskning om inflammation och koagulation vid kavernom
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare från Uppsala universitet har visat att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.
Tre fakta om ALS – forskaren Arvin Behzadi förklarar för Svt
ALS är en svårbedömd sjukdom med symptom som ofta liknar andra sjukdomar. Ofta tar det lång tid innan sjukvården kan ställa rätt diagnos.
Att bota svår epilepsi genom operation, en underutnyttjad behandling
Kristina Källén installerades som professor i klinisk medicin med inriktning mot neurologi vid Lunds universitet i oktober 2022. Läs hennes egen text om sin forskning.
Avhandling om knäkontrakturer vid CP
Ett vanligt symtom vid cerebral pares (CP) är knäkontrakturer. Men exakt hur vanliga de är och vilka faktorer som påverkar uppkomsten har inte varit helt kända. Inte förrän nu, då en ny avhandling gör en djupdykning i detta.
Grundforskning till gagn för ALS-patienter
Vissa nervceller är motståndskraftigare mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS. Forskare vill därför identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller och på så sätt stärka nervceller som lätt degenererar.