Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Brist på neurologer i 14 regioner
Det fattas neurologer i mer än hälften av landets regioner, enligt en granskning som nyhetsbyrån TT gjort.
Föreläsning om tal, språk och kommunikation efter stroke
Kan intensiv träning med bilder hjälpa personer att kommunicera efter en hjärnskada? Sambi-projektet ”Att samtala med bilder” bjuder in till en intressant digital föreläsning med logopeden Ellika Schalling om tal, språk och kommunikation efter stroke.
Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige
Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.
Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke
Personer med tjänstemannayrken verkar oftare återgå i arbete efter en stroke än personer med arbetaryrken. Kunskap saknas om hur övriga arbetsrelaterade faktorer påverkar återgången.
Strokevårdens framsteg och framtid - seminarietips
Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och leder dessutom till funktionsnedsättningar hos en stor andel av de som överlever. Glädjande nog har aktiv behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och förmaksflimmer lett till färre strokefall. Förbättrat akut omhändertagande har också bidragit till att effekterna av stroke kan begränsas.
Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk
AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.
Kamprads stiftelse bidrar till strokeforskningen
Familjen Kamprads stiftelse delar i år ut sammanlagt 164 miljoner kronor till forskning som syftar till att förbättra äldres livskvalitet. Stiftelsens styrelse beslutade i år att förstärka utdelningsbeloppet till svensk äldreforskning om bland annat läkemedel, minskad ensamhet, pension, rehabilitering, sömn, tillgänglighet i hemmet, träning, välfärdsteknik, anhörigstöd, stroke, hjärtsjukdom och demens.
Digitala verktyg räddar hjärnan vid stroke
Tiden mellan ankomst till sjukhus och start av propplösande behandling vid stroke har snudd på halverats i Karlstad med en ny app. Vid behandling av stroke är varje minut värdefull.
Genvariant hos släkt tros orsaka stroke
Forskare vid Lunds universitet tror sig ha identifierat en genvariant som kan orsaka småkärlssjukdom i hjärnan och stroke.
Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter
Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.