Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Fler döda i stroke under pandemin
År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar en statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.
Små förändringar kapar livsviktiga minuter på Karolinska
Karolinska universitetssjukhuset i Solna gör nu små justeringar i arbetssätten för att kapa livsviktiga minuter för patienter som är i behov av trombektomi efter en stroke.
Föreslår fler simulerade strokelarm
På Läkartidningen debatt föreslår läkare från Region Gotland att regelbundna simuleringar av strokelarm borde vara standard. De menar att det är ett kostnadseffektivt verktyg som klart skulle förbättra utfallet för personer som drabbats av stroke.
Sahlgrenska snabbast i Sverige vid stroke
Strokepatienten kommer in med ambulans 09.37 en höstmorgon. 19 minuter senare är blodproppen som kunde förstört ett helt liv bortplockad. Svt har bilderna inifrån operationssalen på Sahlgrenska universitetssjukhuset där man är snabbast i landet på så kallade trombektomier. – Vi har aldrig varit så snabba som i dag, säger överläkaren Dennis Dunker.
Stelkramp misstogs som stroke
Stelkramp är en ovanlig diagnos i Sverige och andra höginkomstländer. Eftersom tillståndet är så ovanligt i Sverige är diagnosen lätt att missa. I Läkartidningen beskrivs en fallstudie med en patient med stelkramp som först misstolkades som stroke.
Rehab efter stroke med digital teknik och smarta glasögon
Den som drabbas av stroke har ofta en lång och mödosam väg tillbaka. Då det är hjärnan som är skadad är det den som behöver tränas och läkas, vilket neurologen Helena Fordell i Umeå har forskat på i tjugo år och utvecklat nya metoder och hjälpmedel för, genom bolaget Brain Stimulation. Nu kan Brain Stimulation äntligen göra en bred lansering av sin innovativa teknik till sjukhus i Sverige och världen.
Rehabilitering efter stroke – avgörande för den drabbades framtida liv
Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. -Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.
När husse fick stroke slog hunden Gibson larm
Björn segnade ner på golvet i tvättstugan och höll på att dö. Då reagerade familjens hund Gibson. – Att Gibson hittade mig där på golvet var direkt livräddande, säger Björn Wall till Aftonbladet.
Fingervänlig mat kan underlätta för personer med motoriska svårigheter
Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.
Jag bestämde mig tidigt för att inte bli bitter - Maja Havbring – medlem i Neuro
En dag i slutet av år 2008, när jag vaknade och skulle gå på toa, dök jag i golvet det första jag gjorde. Vänstersidan fungerade inte och jag förstod inte vad det var. Jag bor själv men som tur var hade jag en telefon i närheten och kunde ringa min pappa som kom med ilfart och tog mig till sjukhuset.