Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare
Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.
Stockholm saknar fungerande öppenvård för neurologi
En läkare har enligt Läkartidningen larmat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om att Region Stockholm inte har någon fungerande öppenvård för neurologi. Det ökar trycket på slutenvården, och på Södersjukhuset, Sös, har flera läkare slutat. Nu vidtar regionen ett antal åtgärder.
Två korta informationsfilmer om hjärntrötthet
Mental trötthet eller hjärntrötthet som även kallas fatigue är en bekymmersam konsekvens av neurologiska diagnoser, traumatiska skallskador och stroke. Vid fatigue kan även balans, koordination och motorik påverkas tillfälligt.
"Dr Mikael" förklarar skillnaden mellan en ”tia” och en stroke
Läkaren Mikael Sandström i Tv 4 svarar på tittarnas frågor om stroke. Veronica undrar om hon kommer få leva med hjärntrötthet efter sin stroke bland annat. Dan undrar hur man kan hjälpa någon som är mitt inne i ett strokeanfall.
Strokerehab bör få en uppryckning
Rehabilitering efter stroke eller traumatiska hjärnskador är onekligen svårt men det stora antalet individer som drabbas borde mana till större ansträngningar.
Smärtrehab får patienter att aktivera sig igen
Att leva med långvarig smärta kan påverka hela livet. Smärtan är en individuell känsla som skiljer sig åt från person till person, men som ofta leder till social isolering, depression och långa sjukskrivningar. På rehabiliteringsmedicin i Lund arbetar arbetsterapeuterna aktivt med att försöka få sina patienter att återigen aktivera sig trots att de har ont.
Covid-19:s effekter på nervsystemet studeras i nytt projekt
Ett europeiskt forskningsprojekt ska i fem år bland annat undersöka neurologiska långtidseffekter efter genomgången infektion i covid-19, något som håller på att bli ett samhällsproblem. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som ingår i projektet.
Kunskapswebbinar om Stroke - se det i efterhand
Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.
Bättre rehabilitering efter stroke är ett måste
Lidandet och de stora kostnaderna kopplade till strokefallen kan minska betydligt om de nya riktlinjer som nu är på remiss införs i hela Sverige, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck på Dagens Medicins debattsida.
Blir det bra strokevård för alla nu?
Den 13 november 2007 förlorade jag min pappa i en stroke. Han fick aldrig uppleva livet som pensionär efter ett långt yrkesliv. Han hade otur i vårdlotteriet - sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi i familjen önskat och han avled tre månader efter insjuknandet. Neuros ordförande Lise Lidbäck i debattartikel i Dalademokraten.