Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke
Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke - utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.
Kalix sjukhus Årets Strokeenhet 2019
Den klinik som utmärkte sig bäst för ”God strokevård” 2019 var strokeenheten vid Kalix sjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2019” av Sveriges strokeregister Riksstroke!
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på
Tal- och sväljsvårigheter
Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.
Doktor Mikael: Då ska du ta din huvudvärk på allvar - kan vara stroke
De flesta har huvudvärk då och då – men uppemot fyra–fem procent av svenskarna har kronisk huvudvärk. Det berättade Doktor Mikael när han pratade om olika typer av huvudvärk i Nyhetsmorgon i TV4.
Programledaren Inger Ljung Olsson drabbad av stroke
Inger Ljung Olsson, programledare för ”Go’kväll” i SVT, har drabbats av en hjärnblödning, enligt Aftonbladet.
Psykosläkemedel kan bli räddning vid hjärn- och ryggmärgsskada
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att behandling med trifluoperazine (TFP) – som traditionellt använts för att behandla patienter med schizofreni och andra psykiska sjukdomar – kan reducera svullnaden efter hjärn- och ryggmärgsskador.
Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method
Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.
Journalisten Thomas överlevde två stroke och är åter på gång tillbaka
Strokedagen 14 maj:Thomas Ejderhov var redaktör för Neuros medlemstidning Reflex Magasin under tio år. Livstempot var högt med många järn i elden, tills det plötsligt blev tvärstopp. Två stroke inom ett dygn förlamade honom men han är nu på väg tillbaka, besviken över den erbjudna rehabilitering.
Anna Norlander forskar om fatigue efter stroke
Anna Norlander är fysioterapeut och forskar på fatigue, hjärntrötthet, efter stroke vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet. Under 2019 fick hennes team stöd från Neuro för sin viktiga forskning.