Ett av årets stora forskningsbidrag 2021 går till hjärntrötthetskurs

, Jenny Höglund

Neurostödd forskning Hälften av Neuros medlemmar lever med hjärntrötthet, fatigue, ett vanligt symtom vid flera neurologiska diagnoser. Men trots att så många drabbas av hjärntrötthet efter skador eller sjukdomar i nervsystemet finns det ingen effektiv behandling. Detta vill forskarna Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson ändra på. Därför stödjer Neuro nu deras viktiga behandlingsstudie, genom ett av årets stora forskningsbidrag om 500 000 kronor. Projektet ska utvärdera en kurs som ges till personer som lider av hjärntrötthet efter förvärvad hjärnskada eller sjukdom som påverkat hjärnan. Kursens syfte är att öka kunskapen om hjärntrötthet, att förstå och lära sig möta och hantera sina besvär. ”Tack vare Neuros bidrag kan vi nu lansera vår kurs” berättar Lars och Birgitta.

Tack vare gåvor kan Neuro årligen dela ut bidrag till olika projekt inom neurologisk forskning. Ett av årets stora bidrag på 500 000 kronor, går till forskning om hjärntrötthet, fatigue. Det handlar om utveckling av en ny behandling. I denna studie kommer ett specialdesignat grupprogram Hjärntrötthet och Mindfulness att utvärderas. Målet med kursen är att deltagarna ska öka sin kunskap om hjärntrötthet, öka den egna insikten och bättre förstå sin energinivå och kunna anpassa aktiviteter i vardagen till den mentala energi som finns . Dessutom kan deltagarna genom dagliga meditationer få en god hjärnvila.

Mottagarna av bidraget är professor och överläkare i klinisk neurovetenskap och rehabilitering Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson, docent, psykolog och specialist inom neuropsykologi. De har varit verksamma inom fatigueområdet under lång tid och erhållit gedigen kunskap genom sitt arbete. Syftet är att kursen primärt ska lindra hjärntrötthet och dessutom leda till förbättrad kognitiv funktion, lindring av emotionella symtom (depression, ångest) och ge en bättre livskvalité. Tack vare Neuros bidrag kan de nu i en forskningsstudie utvärdera kursen för personer med hjärntrötthet.

Neuros stora bidrag får stor effekt


- Vi är oerhört tacksamma bidraget! Det här kommer med all säkerhet att ge en hel del. Med ett stort bidrag som det här, kan man verkligen göra något. Nu finns möjligheten att utvärdera och lansera den här kursen för personer med hjärntrötthet, säger Lars Rönnbäck.

Birgitta arbetade på rehabiliteringsmedicin i Uddevalla och träffade dagligen många personer som bara inte orkade. Hon ställde sig själv frågan, varför är det så här?

- Vardagen fungerar inte, arbetet fungerar inte och det sociala fungerar inte heller. Vad är det som vi inte kan fånga och som vi inte förstår kring dessa symtom?

- I de frågeställningarna började vi. Och eftersom vi har gjort mycket för att diagnostisera och kartlägga den här gruppen tidigare, har vi mycket kunskap om den här patientgruppen. Vi har även gjort behandlingsstudier, men det är fortfarande mycket vi inte vet, konstaterar Birgitta Johansson.

30 års kamp för fatigue-patienterna

Lars Rönnbäck är pensionerad professor och överläkare, men fortfarande verksam på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet. I ämnet fatigue är han främst intresserad av frågeställningar kring cellsignalering och att aktivt försöka behandla hjärntrötta personer.

- Att hjälpa den som drabbas av hjärntrötthet har varit viktigt för mig de senaste 30 åren. För hjärntrötthet är ett stort hinder för att klara arbete, studier och för att kunna vara delaktig i samhället. Många som lever med hjärntrötthet börjar tvivla på sig själva – hur ska jag orka, hur ska jag klara allt det här? Många känner sig också ensamma i sin situation, säger Lars Rönnbäck. Han tycker att det är nedslående att det hittills inte finns något bra behandlingssätt inom rehabiliteringen för hjärntrötthet, fatigue.

- Helst av allt vill jag naturligtvis helt ta bort hjärntröttheten hos patienten, men ökad livskvalitet är minst lika viktig.

Mindfulness central i metod

Birgitta Johansson berättar att de i många av sina forskningsstudier använt sig av mindfulness och en metod som heter mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR. Det är en mycket välbeprövad metod som använts i över 40 år.

- Vi har sett att det fungerar bra. Kort sagt handlar det om att närma sig sin egen situation och hantera det som är. Deltagarna i studierna beskriver att de upplever mindre ångest, mindre depression och att de blir mindre hjärntrötta, och fortsätter:

- Det program vi nu kan utforska tack vare bidraget från Neuro, vilar på MBSR. Men det görs i en lugn takt, för att man ska ha lite mer tid på sig. I kursen lägger vi också in kunskap och information, för att personerna ska lära känna och hantera sin hjärntrötthet. Vi samtal om symtom och erfarenheter av meditationer och hur svårigheter kan hanteras på olika sätt. Det är även en möjlighet att träffa andra i samma situation och lära av varandra, betonar Birgitta.

Acceptans och anpassning viktigt

- Jag hoppas att deltagarna kan tillåta sig att ta hand om sig själva och låta saker få ta den tid de behöver. Det går att lindra hjärntröttheten genom att bättre förstå sin situation och anpassa livet till den ork som finns. Låta de egna behoven gå före yttre krav. De här personerna är ofta begåvade och ambitiösa. De vill väldigt mycket, säger Lars Rönnbäck.

- Att sträva mot ett ideal som innebär ett aktivt liv i ett högt tempo, kan göra att man underhåller hjärntröttheten. Men att öva på att lägga åt sidan en del som stressande faktorer och frustrationen över det som inte fungerar och istället se möjligheter och kanske nya sätt att möta livet på kan spelar stor roll för livskvalitén, säger Birgitta Johansson.