Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Kurs i neurologi för tandläkare
Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?
Tema neurologi i Läkartidningen denna vecka
Neurologin i Sverige står i fokus för veckans utgåva av Läkartidningen, med nyhetsartiklar som omfattar totalt tolv sidor.
Allt fler får strokebehandling med trombektomi efter ändrade riktlinjer
Sedan början av 2020 säger de nationella riktlinjerna för stroke att patienter med stora proppar i hjärnans främre del – och räddningsbar hjärnvävnad 6 till 24 timmar efter insjuknandet – bör erbjudas behandling med trombektomi, en åtgärd som har högsta prioritet.
Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik
Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.
Hjärntrötthetskurs
Trots att så många drabbas av hjärntrötthet efter skador eller sjukdomar i nervsystemet finns det ingen effektiv behandling. Detta vill forskarna Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson ändra på.
Teknik kan komplettera gångrehabilitering efter stroke
Teknologiska innovationer möjliggör utvärdering av gångförmåga i detalj och kan intensifiera gångrehabilitering efter stroke, visar en ny avhandling. Men det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla för att optimera såväl utvärdering som rehabilitering av gångförmåga utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar.
Screening minskar risk för stroke
En stor svensk studie visar att nationell screening för förmaksflimmer vid 75–76 års ålder tydligt skulle minska risken för allvarlig blödning, stroke och död. Men hälften av de som erbjöds screening i studien deltog inte. Forskarna vill nu undersöka hur en bred satsning skulle kunna nå ännu fler.
Strokesnack sista måndagen i månaden
Sista måndagen i månaden kl 14-15.30 samlas ett gäng Neuromedlemmar via skärmen. Det som förenar dem är att de alla har drabbats av stroke. I gruppen får de möjlighet att prata med andra som har förståelse. Förståelse för situationer, känslor och tankar.
Filippa, 16, fick en stroke
Mitt framför ögonen på sin mamma kände 16-åriga Filippa att något plötsligt hände med henne. Hon tappade talet och kunde inte kontrollera sin vänsterarm. Senare visade det sig att hon hade fått en hjärnblödning som berodde på ett medfött hjärtfel.
Enkel senförflyttning kan ge ökad funktion vid droppfot efter stroke
Droppfot är ett vanligt symtom vid ett stort antal tillstånd i den neuromuskulära rörelseapparaten och innebär att förmågan att lyfta upp foten är nedsatt eller obefintlig. Ett symtom som kan medför stora bekymmer för den som drabbats.