Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar
Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar, säger forskaren Cecilia Winberg, projektledare för studien.
Neuroordförande: Alla måste kunna ta del av E-hälsan via nätet
Så är det inteNeuros ordförande Lise Lidbäck medverkade på en seminariedag om morgondagens digitala vårdmöjligheter, arrangerad av Vårdanalys. - Alla, oavsett funktionsförmåga, måste kunna ta del av de möjligheter som de digitala tjänsterna via Internet kan innebära. idag visar våra Neurorapporter.
Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård
Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
Humanioraforskning om multipel skleros
Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter
Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.
"Slumpmässigt" vilken rehabilitering man får efter en stroke
Trots att miljarder läggs på att rädda de cirka 28 000 patienter som årligen får en stroke i Sverige så blir det inte mycket pengar över till rehabilitering.
Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag
Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta.
-Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren
Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta
Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få