Vad vi gör - vårt arbete
Neuroförbundet är en intresseorganisation för människor i Sverige som lever med neurologiska diagnoser eller symtom samt deras familjer och närstående. Vi finns för att ge våra medlemmar och andra intresserade information, stöd och kraft.
Det gör vi genom att:
- påverka våra beslutsfattare till förbättrade sociala och medicinska insatser samt förbättrade möjligheter till neurologisk rehabilitering.
- bidra till ökad kunskapsspridning bland beslutsfattare och allmänhet om neurologiska diagnoser och livsvillkor för personer som lever med neurologiska sjukdomar eller skador.
- skapa ökad förståelse för personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller skador och genom opinionsbildning verka för bättre livsvillkor för våra medlemmar.
- främja utvecklingsarbete och forskning i syfte att förbättra livssituationen.
- genomföra insamlingskampanjer som synliggör vår verksamhet och ger ekonomiska bidrag till såväl verksamheten som forskning.
- åstadkomma och upprätthålla kontakter med organisationer - inom och utom landet vilka arbetar i liknande syften.
Uppföljande enkät från Neuro om coronapandemins effekter
Många av Neuros medlemmar har påverkats svårt av den rådande coronapandemin. Måndagen den 16 augusti var sista svarsdag på Neuros uppföljande medlemsenkät om coronapandemins effekter. Redan torsdagen samma vecka användes svaren i Neuros presentation för regeringens så kallade coronakommission.
Bättre stöd till ALS-patienters barn fokus för studie
ALS är en sjukdom som även påverkar närstående, inte minst barnen. Kunskap saknas om hur barn mår och reagerar när en förälder får diagnosen. Akademiska sjukhuset medverkar i en multicenterstudie som syftar till att utveckla en modell som kan användas nationellt för att ge barnen bättre stöd.
Neuro kommenterar Försäkringskassans styrdokument
Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck kommenterar Ekots nyhetsinslag om Försäkringskassans styrdokument:
Neuros ordförande – en av de viktigaste i vårdmaktsverige
För tredje gången är Neuros ordförande Lise Lidbäck med på Dagens Medicins maktlista över vem som har störst inflytande inom vården. Det befäster Neuros position som en mycket viktig röst för personer med neurologiska diagnoser och deras anhöriga.
Neurorapport om brister i rehabiliteringen citeras av riksdagspolitker
Årets Neurorapport om bristerna i landets rehabilitering, citeras av riksdagspolitiker i en debattartikel i Dagens Samhälle: "Det är positivt att Neurorapporten används för att peka på brister i dagens hälso- och sjukvård, så att de kan förbättras i framtiden, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande
Hjälpmedelsområdet behöver statlig styrning
Nu höjs röster från flera håll. Regeringen behöver ta tag i behovet av en nationell styrning av hjälpmedelsförsörjningen. I dag är hjälpmedelsförsörjningen varken jämlik eller utifrån individens behov. Det måste ändras, skriver Marie Sten, Funktionsrätt Sverige på Altinget debatt.
Hedrande mångfaldspris till Neuro Kronoberg
Växjö kommuns mångfaldspris delas ut för att uppmärksamma växjöbor, företagare, organisationer, föreningar samt arbetsplatser inom Växjö kommunkoncernen som bedrivit ett målmedvetet arbete för mångfald, sammanhållning och likabehandling av människor. Ett pris delas ut med verksamhetsperspektiv och ett pris med samhällsperspektiv.
Neuro representerade i Försäkringskassans funktionshinderråd
Nyligen blev det bekräftat att Maria Lillieroth, Neuros juridiska rådgivare blivit utsedd som en av ledamöterna att företräda Funktionsrätt i Försäkringskassans Funktionshinderråd.
Reflex Magasin 2-2021 om lyckat påverkansarbete och kongressen 2021
Neuro din röst, är temat för Reflex Magasin nummer 2-2021. Medlemstidningen i Neuro berättar i detta nummer om ett lyckat opinionsarbete som Neuro gjort regionalt, som skapat god rehabilitering. Vi rapporterar om kongressförberedelserna och att Neuros ordförande medverkade på Hjälpmedelsriksdagen.
Strokevårdens framsteg och framtid - seminarietips
Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och leder dessutom till funktionsnedsättningar hos en stor andel av de som överlever. Glädjande nog har aktiv behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och förmaksflimmer lett till färre strokefall. Förbättrat akut omhändertagande har också bidragit till att effekterna av stroke kan begränsas.