Två som håller varandra i händerna. De har varsitt armband på sig med texten
Neurodagen 28 september uppmärksammar neurologiska diagnoser, som 500 000 personer i Sverige har. Det handlar om följden av komplikationer i hjärna och ryggmärg. Foto: Neuro / Peder Björling

Neurodagen den 28 september

En halv miljon i Sverige lever med en eller flera neurologiska skador eller sjukdomar. För att uppmärksamma neurologiska diagnoser, neurosjukvård och neurologisk rehabilitering, håller förbundet årligen Neurodagen den 28 september. Kring detta datum arrangeras runt om i landet en rad matnyttiga föreläsningar genom Neuroförbundets föreningsliv.

Neurodagen uppmärksammas den 28 september sedan 2011 och den 28 september räknas som "födelsedagen" för Neuroförbundet  (f.d. NHR). Syftet med Neurodagen är att synliggöra de neurologiska diagnoserna som påverkar livet för förbundets medlemmar och för många, många fler. Det handlar bland annat om vanligare diagnoser som multipel skleros, stroke, polyneuropati, epilepsi, cerebral pares, Parkinsons sjukdom och ryggmärgsskador. Dessutom om symtom som kronisk smärta, fatigue och inkontinens.

Men det handlar också om mer sällsynta diagnoser som till exempel amyotrofisk lateralskleros (als), spinal muskelatrofi (sma), mystenia gravis, Duchennes muskeldystrofi, dystoni och Kennedys sjukdom.

Programdetaljer och exakta tider om den årliga Neurodagen finns på Neuros webbplats och på Neuroföreningarnas respektive webbplatser (se länk nederst i artikeln) och respektive förenings Facebooksida.

I runda tal beräknas en halv miljon personer i Sverige ha en eller flera neurologiska diagnoser.

Kort historik om Neuroförbundet:

Det första initiativet till dagens Neuroförbund togs den 28 september 1950. Då bildades Sclerosis disseminata sammanslutningen av tre personer som alla fått diagnosen MS, multipel skleros; musikdirektör Wilhelm Forsberg, sjuksköterskan Elna Weström och musikern Carl-Magnus Tropp.

Efter utveckling av flera lokala MS-föreningar bildades sedan MS-förbundet 1957 i Örebro.

Vid förbundsstämman 1979 ville man visa att man organiserar betydligt fler neurologiska diagnoser än ms. Förbundets nya namn blev då Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR.

Vid förbundsstämman 2013 var tiden mogen att förbundet breddade sin identitet för att visa att kärnfrågorna handlar om neurologisk vård och rehabilitering. Därför antogs namnbytet till Neuroförbundet och från förbundsstämman 2017 heter förbundet kort och gott Neuro.

Neuroförbundets föreningar, länsförbund och distrikt brukar genomföra publika aktiviteter, öppna för såväl medlemmar som allmänhet.