Nyheter
Individanpassad behandling av MS
En ny metod gör det möjlig att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar, som till exempel MS, hos olika patienter. I framtiden kan det alltså bli möjligt att styra behandlingen mot just de immunceller som driver sjukdomen hos varje enskild individ, enligt forskare vid KI. Källa: Forskning.se.
Digital föreläsning om forskning kring parkinson
I samband med den internationella Parkinson´s day i april uppmärksammade Neuro dagen med en digital direktsänd föreläsning den 7 april 2022. Föreläsare är Mattias Andréasson, neurolog och doktorand vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Institutet. Nu finns inspelningen textad och publicerad nedan.
Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?
Karolinska Institutet söker nya deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).
Snabbare strokebehandling med kamera i ambulansen
Tolv ambulanser i Västra Götalandsregionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.
Utveckling av MS-läkemedel störs av kriget i Ukraina
Många läkemedelsprövningar har tidigare utförts i Ryssland och Ukraina. Det innebär att kriget i Ukraina stör utvecklingen av en ny generation MS-läkemedel, enligt Dagens PS.
När det onda aldrig släpper
Envis värk behandlas ofta nonchalant. Neuroforskning visar att smärtan blir en sjukdom i sig. Hjärnan blir överöst av smärtsignaler och klarar inte längre att filtrera och dämpa. Nya rön tyder även på en inflammation i själva nervsystemet.
Med precisionshälsa räddar vi liv i vården
Idag medverkar Neuros ordförande i en debattartikel på Aftonbladet: Framstegen måste komma hela befolkningen till godo. Hälso- och sjukvården är en given valfråga. Den har mycket hög prioritet hos väljarna och över 11 procent av Sveriges BNP går till hälso- och sjukvårdskostnader. Det är viktigt att pengarna används på ett sätt som gör så mycket nytta som möjligt för befolkningen.
Neuro välkomnar Sveriges första nationella anhörigstrategi
Nu har regeringen beslutat om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Den ska stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg och även göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet.
Nostalgiska föremål kan lindra smärta
Nostalgiska föremål och händelser kan lindra smärta genom distraktion, enligt en artikel i Dagens Nyheter som publicerades i påskhelgen. Forskningen om hur hjärnan reagerar på smärta kan ge nya metoder för att förebygga och lindra akut eller långvarig smärta, skriver tidningen.
Skor med laserpekare kan hjälpa vid parkinson
Parkinsons sjukdom gör ibland så att patientens muskler fryser till och gör det omöjligt för patienten att röra sig.
Epilepsivård - en geografisk analys i Västra Götalandsregionen
I hela landet pågår arbete med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för epilepsi, som betonar vikten av jämlik epilepsisjukvård. Nu har forskare analyserat GPS-koordinater för ambulansuppdrag för epileptiska anfall i centrala Göteborg och såg att sådana var vanligare i socioekonomiskt svaga områden, även med hänsyn tagen till högre epilepsiförekomst i dessa. De skriver om sin studie i senaste numret av Läkartidningen.
Jag kände att det pirrade i höger arm, som sodavatten
Neuros medlem Kjell Havring berättar om hur livet förändrades efter att han diagnostiserades med Parkinson.
Frukostseminarium i Riksdagen på temat jämlik rehabilitering
Regelbundna möten med politiker på högsta nivå är ett måste för att förmedla kunskap om vad Neuros medlemmar går igenom.
Centrala förhandlingar om Tinas fall
Kristina "Tina" Söderback blev, som vi berättat om tidigare, uppsagd från jobbet som behandlingsassistent. Anledningen: hennes epilepsi. Nu driver fackförbundet Vision fallet vidare.
Ökad kunskap om immuncellernas roll vid kavernöst angiom
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom, enligt en nyhet från Uppsala universitet.